Saturday, January 30, 2016

Broderi för alla - broderiträffar hos Slöjd Stockholm


Slöjd Stockholm har sedan en tid tillbaka broderiträffar i Slöjdrummet i deras lokaler på Stockholms läns museum på Dieselverkstaden. Elin är den som "håller i" det hela (alltså öpnnar och stänger) och hon frågade mig om jag vill vara hennes sidekick under våren. Självklart vill jag det! Så länge jag orkar med tanke på graviditeten i alla fall...

Vad är Broderi för alla?  Jo, tänk stickkafé fast för broderi. Vi träffas, broderar, inspirerar varandra, pratar material, eller vad som helst som faller oss in i stunden. Fika finns till självkostnadspris.

OBS OBS OBS. Broderiträffarna är som namnet klart och tydligt anger till för alla oavsett om du är helt novis på broderi eller broderat hela ditt liv. 

Broderiträffarna äger rum ojämna veckor på tisdagarna kl 17-20 ända fram till den 7 juni. För dig som är nybörjare finns ett gratis prova på-material.
Ingen förhandsanmälan, fritt inträde, alla är välkomna
Tid: Ojämna veckor på tisdagar kl 17-20, nästa träff nu på tisdag 2 februari. 
Pris: Gratis, fika finns till självkostnadspris. 
Materialkostnad: Ta gärna med eget material. Ett prova-på-kit finns att få kostnadsfritt.

Hitta till Slöjdrummet på Dieselverkstaden i Sickla, det tar cirka 10 minuter att åka kommunalt från Slussen.

Thursday, January 14, 2016

Någon slags uppdatering...

Nytt år och nya tag? Ja, någon slags uppdatering är definitivt på sin plats i alla fall, så jag tar några bilder från Instagram där aktiviteten är något högre än här. Det känns som om livet bara rullar på och jag hinner varken blogga eller läsa bloggar... Eller något annat heller för den delen. Det känns som om jag bara jobbar, äter och sover (dagens gnäll!). Och blir större om magen. Tiden går så fort att vips kommer ungen vara ute och jag hann knappt fatta att jag var gravid! Vill inte riktigt ha det så...


Detta foto är taget för ett gäng veckor sedan, magen är betydligt större än så nu. Det har varit en intensiv tid eftersom jag har mina reumatiska diagnoser. En av dem gör att jag har en slags antikroppar som gör att barnet löper risk att få hjärtblock. Detta innebär att hjärtfrekvensen går ner så mycket att fostret i värsta fall dör, annars behöver födas med pacemaker. Jag har därför gått en gång i veckan och skannat hjärtat. Risken att utveckla hjärtblock är som störst i vecka 18-24. De veckorna har vi nu passerat och allt har sett bra ut. Snacka om att kunna pusta ut, men det har varit lite krävande rent mentalt att inte veta...

Resultatet av att vi är ok:ade på  den fronten är i alla fall att man börjat våga köpa lite prylar till Larven (som hen kallas än så länge). Först ut detta underbara babynest från Fröken Skogsbär. Visst är det fantastiskt?!


Jag har även köpt på mig en hel del tyger, mest begagnat. Plötsligt har sylusten vaknat, som har varit vilande i flera år. Det var bara det där med tiden...


Nu är jag i vecka 29 så det närmar sig med stormsteg. Det är fortfarande lite bökigt, måste ta sprutor i magen med blodförtunnande varje dag och gå på extra ultraljud eftersom fostret riskerar att växa dåligt när man har reumatism. Men, hittills har allt sett bra ut så vi tutar och kör!

På stickfronten då? Ja, den för lilla mössan Hedvig har hittat ett nytt hem hos femåriga Gry. Skönt att den hittade sig en nöjd ägare till slut.


Efter denna fadäs står jag ju fortfarande utan mössa, så nu har jag påbörjat en Richard The Roundhead Tam, av min favoritdesigner Kate Davies. Efter att ha stickat om den tre gånger och bytt till betydligt större stickor än i mönstret är den nu i alla fall lagom stor. Eller var det åtminstone innan blockning (vilket jag la den på idag). Bättre bilder kommer när den är helt färdig.


Sedan har jag även påbörjat en Betula-sjal av Clara Linnea, som jag länge suktat efter. Sjalen alltså, inte Linnea. Jag stickar den i Solkustens eget garn och det blir den enooorma varianten. Jag gillar ju som bekant stora sjalar...


Och Harald då? Jo, han mår bra och pälsen växer. Spana bara in dessa fötter!


I februari ska jag klippa honom för första gången. Är sjukt nervös inför det faktiskt! Och hoppas innerligt att det är lite mindre kallt då. Just nu behöver han verkligen all päls han har. Stackarn. Lite ångest är det att ha honom där ute på verandan i minusgraderna...

Ja, det var lite om vad som hänt sen sist. Nu hoppas jag att inläggen kan bli lite mer frekventa från mitt håll. Egentligen gillar jag ju att blogga jättemycket och jag tycker så mycket om alla er bloggläsare. Puss på er!