Tuesday, August 21, 2012

Harpan

Har fått lite skäll för att Harpan inte synts så mycket i bloggen på sistone och för att jag inte uppdaterat er angående hur det går med hans blindhet (om den kan ni läsa här). Därför ska jag nu dedikera ett helt inlägg till min fantastiska tax!


Han är nu alltså i princip helt blind, min lilla prins. Jag anar att han ser en viss skillnad på ljus och mörker för han blir mer osäker när det är mörkt och vore han helt blind tycker man ju att det kunde kvitta...

Trots detta klarar han sig alldeles galant! Man får tänka på att inte ställa saker i vägen för honom. Om man öppnar en skåpsdörr hemma måste man komma ihåg att stänga den igen, annars går han in i den osv. Likaså får man styra honom lite när han är ute och går i koppel, annars är det risk att han traskar rätt in i saker och ting.

Lustigt nog klarar han sig bättre när han går lös. Det är som att han tar mer ansvar för sig själv då och inte litar så mycket till mig som förare, för han går sällan in i saker när han är lös. Sen har han lärt sig till exempel kommandot 'trappa' och 'sten'. Säger man det så stannar han upp och känner efter vad för hinder det är han har framför sig. Det hela började med att han alltid snubblade på samma sten på vår morgonpromenad och varje gång råkade jag för sent utbrista 'sten'! Efter ett tag märkte jag hur han stannade upp när han hörde mig säga det så då började jag säga det tidigare, när han närmade sig stenen. Fungerar perfekt!


Som ni ser så simmar han till och med fortfarande glatt, men bara på ställen där han har badat förr och där han känner igen sig.

Vad han däremot inte alls är så förtjust i är att vara inne i stan eller på liknande ställen där det är mycket folk och många intryck på samma gång, så det försöker vi undvika. Eftersom hans andra sinnen tydligt har förstärkts (speciellt lukten) så tror det blir lite överdos av sinnesintryck i sådana lägen. Vi håller oss mest hemma i förorten, förutom när han ska passas av farmor!

Jag blir även lite orolig för hur det ska gå nu när vi flyttar. Vi flyttar ju till radhus i oktober och där hittar han ju inte såklart. Hemma här vet han ju precis var allting finns, men så blir det ju inte där. Dessutom är huset i två våningar så man får ta honom på armen upp och ner för trappan. Men, jag hoppas verkligen att han klarar att lära sig hitta på nytt om han får göra det i lugn och ro och i sin egen takt.


Så, håll tummarna allihop för att det ska gå bra för min älskade prinskorv och för att vi har många lyckliga år framför oss! <3




20 comments:

Virvelvind said...

Heja Harpan!! Han är så söt att det värker i hjärtat! Hundar är fantastiska varelser som tar det mesta med ro och harpan verkar inte vara något undantag och klarar sitt handikapp galant. Jag håller en tumme ( två betyder otur har jag hört) benhårt att det går bra i nya huset! Grattis till det förresten!!

Saras pyssel said...

Vad mysigt att läsa! Berätta gärna hur det går för honom efter

Pysselfarmor said...

Håller tummar OCH tårna!

ett tag i varje fall sedan vill jag sticka och brodera.....

kommer nog att gå utmärkt i huset också......kanske skönare för woffsen med större ytor att röra sig på. Till helgen du då smäller det!!!

Evas Pyssel said...

Han är verkligen en goding. Det ska nog gå bra i nya hemmet. Ni får visa honom runt första tiden. Ser man inte så brukar ju andra sinnen kompensera det och han kan då leta sig fram med lukt och hörsel. Puss på nosen Harpan !!Lycka till !!
Kram Eva

LadyNight said...

Lycka till söta lilla Harpan! Det ska nog gå bra, men för säkerhets skull håller jag tummarna här borta :) Är mitt uppe i en flytt jag med och har också en liten vovsfjutt som ska vänja sig vid nytt boende...och det är klart man oroar sig lite, men det hör ju till när man har små liv(seende eller ej) att rå om <3

Madeleine said...

Lilla sötnosen, vad go han är! Hoppas att han klarar flytten lika galant som allt annat :)

Paradiset Kaos said...

Jag tror att han klarar flytten bra för ni är med och han känner lukten av era saker. Låt honom vänja sig sakta men säkert vid rummen.
Kramar till er alla!!!

Paradiset Kaos said...

Tänkte på en sak till när jag skrivit det andra. Sätt grind till trappan både uppe och nere så han inte förirrar sig och ramlar i den Och ska han försöka gå i den så var med honom och stötta. Och var inte för överbeskyddande för det känner de små liven av.

Fiff said...

Harpan! ♥
Så häftigt att han har ett toppenliv fastän han inte ser. Blir liksom varm i hjärtat. Snacka om att han har hamnat hos rätt person! Hoppas det går fint när han ska flytta till ett nytt hem också. Lycka till Harpan!

Manduzana stickar said...

Åh, han är så fin! Han ska nog lära känna det nya huset också, bara han får göra det i sin takt. Kram

myzpyz said...

fina Harpan <3
han kommer klara galant att lära sig hitta i nya huset! det kanske tar lite tid o han behöver nog lite hjälp men det kommer funka :)
kramar i massor

Rosenvante said...

Det är väl underbart och fantastiskt att det går så bra som det går. Du ska se att han fixar nog huset snart också, han måste ju undersöka, memorera om och om igen innan det sitter bara. :)

Anelma handarbetar said...

Vad skönt att "prinskorven" mår bra trots att han inte ser.

Klart att jag håller tummarna, så att han klarar sig bra i nya huset.

Kram Birgit

Siv said...

Det går säkert bra, även i nya hemmet.
En sötare tax än Harpan får man leta efter!

Anonymous said...

Nu har jag fått lite stöd att det vore bra med en grind för trappan, tack för det!!! Harpans mormor

Eva Hudin said...

Lilla, söta, rara prinskorven kommer nog att acklimatisera sig, bara ni ger honom tid, mycket tid till att vänja sig vid det nya.

Hörde talas om ett äldre par med en äldre hund. De fick för sig att möblera om i vardagsrummet. Först då upptäckte de att hunden var blind. Den hoppade rakt upp i soffan som inte fanns...

Annefia said...

Lilla myshunden! Skönt att han klarar sig så bra! Flytten blir säkert en stor omställning för honom men tack och lov kommer ju möblerna och sånt lukta det samma så det blir ju inte HELT som ett nytt och främmande ställe heller.

disa said...

Vad skönt att det går bra för honom trots allt! Och jag blir imponerad över hur duktig han är. Det går säkert bra till slut när ni flyttat. Även om det blir trixigt så lär han sig säkert fortare än du tror!! kramis

Eva said...

Håller allt för sötnosen!
Har ett taxrum i hjärtat trots brist på egen (mamma har alltid haft, min "storebror" var)
Har själv en av ålder i princip blin amris och det går ju! Fast min hör dåligt också...
PUSS till han!

Birgitte said...

For en fin prins du har! Håper han klarer seg fint i den nye boligen:)