Jodå, något annat än jobbar och bygger staket gör jag faktiskt. Fast det går oliiiidligt långsamt. Men så här långt har jag kommit på västen i alla fall:

Norrsunda helgonblomma

Den går faktiskt förvånansvärt långsamt att sticka, men jag älskar den! Och "snart" har jag ju semester (3,5 veckor kvar) och då kanske den till och med kan bli färdig?!

Så länge skruvar jag vidare på staketet. Kortsidan är helt färdig och ungefär halva långsidan är kvar. Mycket tid över på kvällarna blir det inte i alla fall!

Inte mycket kan ni tycka, men faktum är att det pågår en massa här, bara inte på handarbetsfronten. Vi håller nämligen på och bygger ett staket! Det är tänkt att hålla Harry på plats så man slipper passa honom hela tiden så att han inte lufsar över till grannen. Självklart tyckte jag inte någon av de där "byggsatserna" var bra nog så vi bygger ett helt eget staket. Varför göra på det enkla sättet liksom?!

Som synes på bilden har vi fått i plintarna i backen och stolparna är på väg upp. Om de blev raka återstår väl att se...

Vidare har vi dragit upp en massa fula tujor och jag har köpt syrener som ska ner i hålen ni skymtar på bilden. Jag ääälskar syrener!

Eftersom en annan ju är van att handskas med mer mjuka material så är man ju värsta färskingen på snickerifronten och det känns som om allting blir hundra gånger omständigare än om någon som är van skulle göra det. Och så gör man en sak, och kommer efteråt på att det vore mycket smartare att göra på ett annat sätt. Ja ja, detta staket kommer rymma flera olika misstag och mer eller mindre lyckade lösningar, men det blir byggt med kärlek i alla fall!

På bilden ser vi till exempel älsk i snyggaste skydda-ögonen-från-stänk-när-man-sågar-metall-munderingen. Tyvärr missade han att skydda knäna när han sågade av armeringsjärnet...

Vi har ju som sagt även gjutit i betong och cement, vilket var en ny bekantskap för mig. Och jag måste erkänna att jag imponeras av er som gjuter i betong för nöjes skull. Jag tyckte det var riktigt kladdigt och bängligt!


Vi kunde ju dock inte hjälpa att notera hur lik form hålen för plintarna och Harry har, så vi var ju bara tvungna att prova... Harpan var nog måttligt road...


Nåväl, jag återkommer med uppdatering när staketet väl är klart!

På handarbetsfronten rör det sig mycket lite just nu. Västen går långsamt framåt. Tyvärr har jag stickat fel för femtioelfte gången på sjalen Beatrice så där har jag tappat modet lite. Jag kommer liksom inte in i mönstret. Var är Sanna när man behöver henne?!

I övrigt planterar jag och återupptäcker hur roligt det är att ha en trädgård! Jag har bott i lägenhet hela mitt liv men jag och mamma hade en liten kolonistuga när jag var barn som vi odlade i hej vilt. Sedan har det intresset legat i träda  - tills nu! Jag går, kort sagt, i barndom igen...

Bild lånad från hemslojden.org

Går det att rädda världen med ett broderi? Den frågan ställer sig Hemslöjden i en ny broderitävling som drog igång här i dagarna och pågår fram till 2 augusti. Vilken teknik och material man använder är fritt och fina priser utlovas. Mer om tävlingen kan ni läsa här!

Själv har jag inte bestämt mig för om jag ska delta eller inte. Är ju inne i en broderisvacka just nu så jag känner ingen jätteinspiration, men å andra sidan kanske det är precis vad som behövs för att komma ur denna trista svacka. Ja ja, den som lever får se... eller, i varje fall den som följer min blogg!

Snacka om att jag fick en glad överraskning häromdagen när jag gick in på Sofias blogg redoit. Det var ju hon som köpte vårt löv på auktion på Tradera och nu har det minsann kommit på plats:


Det är obeskrivligt coolt att lövet sitter uppe i någons hem! Och lampskärmsgirlangen är ju bara för underbar, den borde nästan ha varit på från början inser man nu.

Så, Sofia, sjukt kul att du vill ha vårt löv i ditt vardagsrum. Det är en ära!

Då var man hemkommen från London och lider just nu av postLondondepression. En stor del av tiden vi var där var det strålande varmt (nästan sommar) med t-shirtväder som följd. Träden hade löv, gräsmattorna var frodiga och syrenerna stod i full blom. Inte konstigt man blev lite deppig när man kom hem och knopparna knappt var synliga...


Vi, jag och älsk, bodde väldigt centralt visade det sig. Mycket mer centralt än jag någonsin har bott i London förut, vilket var en liten lyx. Det gick att gå från Piccadilly. Vi hann med allt från Harrods till att dricka vin på trottoaren i Soho. Fast man tycker ju att engelsmännen borde lärt sig så pass mycket om vin vid det här laget att de kunde servera det i vinglas åtminstone...


Någonting mycket smart var dock denna uppfinning. Ett picknickvinglas med lock! Som en yoghurt ungefär... Bara att köpa i närmaste mataffär och ta med sig till Hyde Park. Genial uppfinning!


Trots att vi misslyckades med de flesta saker man "ska" göra i London (köerna till Madame Tussauds och London Eye m.fl. var löjligt långa och St Pauls var stängt) så lyckades vi göra något annat som man ska i England, nämligen gå på fotboll:


Laget var älsks älsklingar Tottenham. Själv gillar jag ju inte fotboll. Jag brukar sticka under all sport det ska tittas på hemma hos oss, men här fick jag ju inte ta med mig stickningen in. Så jag tyckte de 86 minuter som förflöt innan det hände nånting överhuvudtaget i matchen var hyfsat sega...

Vi lyckades dock även gå på British Museum, eller i varje fall en del av det...


Självklart hämnades jag ju på all fotbollen genom att dra iväg älsk in i garnaffärer med jämna mellanrum. Först besökte jag de två varuhusen John Lewis (Oxford Street) och Liberty (Regent Street) som båda har fina garnavdelningar.


Lite kul att deras Åhléns har finaste Rowan och Debbie Bliss-garner... (inte alls avis). Det jag främst siktade in mig på var alla fantastiska mönsterböcker de hade. Men i slutändan blev det för mycket. Jag hade så svårt att välja att jag inte köpte någon...


Sedan ville jag ju besöka lite riktiga fackhandlar också så först ut var Loop som ligger på 15 Camden Passage, vid tunnelbanestationen Angel. En superfin garnaffär med otroligt fina garner, trevlig och kunnig personal och sist men inte minst: en stol för medföljande älskar.


Först plockade jag på mig massor av saker, men sedan insåg jag att jag skulle ju till en butik till, så då begränsade jag mig till blockningsvajrar (heter det så?) för sjalblockning som jag länge varit ute efter och en härva Hand Maidens Casbah i gul (!). Först tänkte jag att det skulle vara perfekt till ett par Saffran men sen har jag ju, som många andra, fått syn på denna sjal...


Sen, iväg till nästa garnaffär men ajaj där möttes vi av denna syn, trots att jag tittat upp öppettiderna på knitmap.com:


Så, min sammanlagda shopping i London bestod bara av två ting. Lite snopet, men bra för plånboken!

Nu i helgen ska vi ut på landet på Vindö hela tjocka släkten för att fira min farmor som fyller 80 och min pappa som fyller 55 (på samma dag). Det lär bli ganska intensivt men jag hoppas att jag kan stjäla åt mig lite sticktid...

Stort tack för alla era fina kommentarer om min tröja! Jag blir alldeles överväldigad! Men, någon paus på stickorna blir det inte så nu är nya projekt igång.

Först ut är västen Norrsunda Helgonblomma ur boken Maskor och medeltid. Jag tjuvstartade ju den redan för ett tag sedan, men jag tvingade mig snabbt att pausa den för att få färdigt den randiga tröjan. Men nu när den är klar har jag satt fart igen:

Norrsunda Helgonblomma

Jag är riktigt nöjd med resultatet hittills och framförallt med färgerna. Jag valde ju liknande, men murrigare, färger som på den som finns i boken.

Sedan har jag påbörjat en sjal också, nämligen sjalen Beatrice som min HV-lärare Sanna designat. Mönstret kan du hitta här.

Beatrice

Garnet är också Sannas handfärgade merinosilke. Så mjukt och vackert!

För övrigt ska jag och älsk åka till London över helgen. Jag fyllde nämligen 30 häromdagen, så det blir min födelsedagspresent till mig själv. Tips på bra garnaffärer som måste besökas mottages tacksamt!