Friday, May 27, 2016

Jag har i alla fall blivit av med gipset...

Hej alla kära bloggläsare (om nu några av er finns kvar)... Var tog jag vägen? In i bebisbubblan? Nja, inte riktigt. Kim och jag har haft en ganska tuff start på vårt liv tillsammans.

Sex dagar efter att han föddes fick jag min första mjölkstockning med feber och frossa, några dagar senare en till och sedan ytterligare en till. Den sista visade sig dock vara en bröstböld. Av det elakare slaget. Jag har nu spenderat varje dag i flera veckor på Södersjukhuset, har opererats två gånger, legat inne med Kim och dränerats på över en halvliter var ur vänster bröst. Någonstans mitt i allt blev jag av med gipset och försöker ju med sjukgymnastik få tillbaka min fot. Således inte mycket tid och ork över varken för blogg eller handarbete...

Men nu sedan ett par veckor har lyckan vänt! Till slut, när de opererade in en centimetertjock slang rakt igenom hela tutten fick de bukt med bölden och nu håller allt på och läker ihop. Äntligen behöver vi inte vara på sjukan varje dag. Äntligen kan vi börja leva igen! Och lite har jag faktiskt lyckats sticka, bland annat denna lilla klassiker till Kim:


Denna köpte jag i form av en materialsats från Fingerfärda på symässan för flera år sedan. Sen har den blivit liggande i väntan på lämplig bäbis. Och vem kunde vara lämpligare än min egen?!

Garnet är en supermjuk blandning av ull och silke som kallas Silla från Warp & Weft AB. Mönstret är ju en riktigt klassiker. Det är inte världens roligaste att sticka men blir verkligen en superbra kofta åt så här små barn. Den sitter väldigt bra trots deras sladdrighet. Och något så här enkelt var nog precis vad jag behövde i och med allt som varit...

Sockorna skulle egentligen vara vita, men det vita garnet var inte ens i närheten av att räcka, så de fick bli gröna istället. Sånt stör alltid mig när man köper en materialsats (tröjan stickas dessutom genom att räkna varv så det beror ju inte på stickfastheten att det inte räcker), men så här i efterhand tycker jag nog att det till och med blev finare med gröna sockor. Så, ingen skada skedd!


Vi börjar hitta våra nya rutiner i familjen med vår nya familjemedlem. Som tur var är han en ganska timid bäbis (än så länge!), så lite sticktid kan jag klämma in här och där. Arbetar just nu på min enorma Betula-sjal. Mer om den sen! Till dess, ha det gött!

6 comments:

Grahnslöjd said...

Usch, vad jobbigt!! Precis vad man INTE behöver när man har en liten nyföding!! Åh, koftan och sockarna blev jättefina ( sockarna blev jättefina i grönt!!) och modellen är ju så söt:)

Helga said...

Usch vilken jobbig start! Tur att det vänt och att du blivit av med gipset :) Tröjan är jättefin!

Siv said...

Vilken osis! Men så skönt att allt ordnat sig till sist. Så njut nu till fullo av bebistiden - den går så snabbt förbi!

Katrina Eriksson Lidén said...

Vilken jobbig start! Skönt att det börjar bli bättre!

Katrina Eriksson Lidén said...

Vilken jobbig start! Skönt att det börjar bli bättre!

Evas Pyssel said...

Du har verkligen haft en otur. Nu har det väl vänt i alla fall så du kan njuta av bebislivet.
Kram Eva