Att återuppta eller ej?

Nu var det väldigt länge sen det hände nåt här... Det beror naturligtvis mycket på Kim, men också annat har tagit min tid såsom sommar, fotrehab och visning eftersom vi ska sälja vårt hus och flytta (Yey!). Jag har funderat en del på bloggen och huruvida jag alls kommer ha tid framöver. Ska jag lägga ner bloggen eller blåsa liv i den? Har jag några läsare kvar? Men, jag saknar verkligen både att blogga och att läsa era bloggar så jag har bestämt mig för att ge det ett försök till!

Därför inleds nu detta försök med ett rykande färskt litet höstset till Kim:

Dels är det en Prickig kofta i storlek 6 månader. Den är dock ganska stor, så höstsetet blir nog lagomt till våren nån gång. Typiskt...

Den är från boken Babystickning på stickor 3 av Lena Holme Samsöe (hur fasiken gör man norska/danska ö:n?). Från samma häfte kommer också den matchande mössan och vantarna, också de ganska stora för Kim nu.

Garnet jag har använt är Yaku 4/16 och jag har varit riktigt nöjd medan jag stickade. Får se om det håller måttet efter en stunds användning också.

Sådär! Det känns jätteroligt att ha bloggat igen! Hoppas nu någon av er trogna läsare finns kvar. Lämna gärna en liten rad i fall ni läser så jag vet om det är någon idé att fortsätta...

Vi ska som sagt flytta. Vi har köpt en stor fin lägenhet i Haninge. Det känns jätteskönt att lämna det område vi bor i nu eftersom det bara går utför och jag får flytta hem igen. Men, jag ska försöka hinna blogga trots att flytten närmar sig!

Omlottröja till Kim

Jag har sytt en liten omlottröja till Kim. Jag påbörjade denna redan innan han föddes men har inte hunnit sy klart den förrän nu.

Mönsret är Minikrea nr. 10404. Egentligen ska det vara snörning i sidorna men jag tyckte det var mer praktiskt med tryckknappar. Tyget har jag köpt som en begagnad stuv på Facebook.

Det var tur att jag blev klar med tröjan nu, för den passar precis. Någon månad till så hade den varit för liten!

Glad midsommar!

Färdig Betulasjal

Sakta men säkert börjar rutinerna sätta sig här hemma och jag har lyckats hitta små luckor i vardagen där jag kan klämma in lite sticktid. En sådan stund är i sängen med en kopp te medan Kim sover/håller på att somna. Man offrar ju någon timmes dyrbar sömn, men det får det vara värt!

Detta har resulterat i att jag faktiskt är färdig med min enorma Betulasjal!

Mönster: Betula (Ravelry-länk)
Design: Clara Linnea
Garn: Solkustens 1-trådiga Gotlandsgarn
Stickor: 3,5

Jag valde att sticka den i Solkustens eget 1-trådiga Gotlandsgarn. Jag gillar ju när det är lite rivigt, och denna sjal är för en gångs skull tänkt till mig själv (jag ger bort många av de sjalar jag stickar annars, speciellt de lite skirare). Jag älskar att vara varm om halsen på vintern. Ordentligt varm, och det planerar jag att bli med denna sjal.

Den var också ett väldigt bra projekt när hjärnan var/är allmänt gravid- och amningsmosig. Ett enkelt mönster som man snabbt lär sig utantill och som det går bra att sticka litegrann på när man har tid. Även om det går en tid mellan gångerna...

Nu ska jag stoppa den stackars sjalen i en låda fram till vintern för den är en aning för varm att ha på sig nu...

Framöver har jag ett antal projekt på gång. Dels ett hemligt stickprojekt till ett födelsedagsbarn och dels en del nya kläder till Kim som ska sys. Han växer ju så fort att flera av de saker jag sytt till honom redan är för små. Jag är bland annat nästan färdig med en liten tröja och fler pyjamasar behöver han. Men det får bli ett annat inlägg!

Jag har i alla fall blivit av med gipset...

Hej alla kära bloggläsare (om nu några av er finns kvar)... Var tog jag vägen? In i bebisbubblan? Nja, inte riktigt. Kim och jag har haft en ganska tuff start på vårt liv tillsammans.

Sex dagar efter att han föddes fick jag min första mjölkstockning med feber och frossa, några dagar senare en till och sedan ytterligare en till. Den sista visade sig dock vara en bröstböld. Av det elakare slaget. Jag har nu spenderat varje dag i flera veckor på Södersjukhuset, har opererats två gånger, legat inne med Kim och dränerats på över en halvliter var ur vänster bröst. Någonstans mitt i allt blev jag av med gipset och försöker ju med sjukgymnastik få tillbaka min fot. Således inte mycket tid och ork över varken för blogg eller handarbete...

Men nu sedan ett par veckor har lyckan vänt! Till slut, när de opererade in en centimetertjock slang rakt igenom hela tutten fick de bukt med bölden och nu håller allt på och läker ihop. Äntligen behöver vi inte vara på sjukan varje dag. Äntligen kan vi börja leva igen! Och lite har jag faktiskt lyckats sticka, bland annat denna lilla klassiker till Kim:

Denna köpte jag i form av en materialsats från Fingerfärda på symässan för flera år sedan. Sen har den blivit liggande i väntan på lämplig bäbis. Och vem kunde vara lämpligare än min egen?!

Garnet är en supermjuk blandning av ull och silke som kallas Silla från Warp & Weft AB. Mönstret är ju en riktigt klassiker. Det är inte världens roligaste att sticka men blir verkligen en superbra kofta åt så här små barn. Den sitter väldigt bra trots deras sladdrighet. Och något så här enkelt var nog precis vad jag behövde i och med allt som varit...

Sockorna skulle egentligen vara vita, men det vita garnet var inte ens i närheten av att räcka, så de fick bli gröna istället. Sånt stör alltid mig när man köper en materialsats (tröjan stickas dessutom genom att räkna varv så det beror ju inte på stickfastheten att det inte räcker), men så här i efterhand tycker jag nog att det till och med blev finare med gröna sockor. Så, ingen skada skedd!

Vi börjar hitta våra nya rutiner i familjen med vår nya familjemedlem. Som tur var är han en ganska timid bäbis (än så länge!), så lite sticktid kan jag klämma in här och där. Arbetar just nu på min enorma Betula-sjal. Mer om den sen! Till dess, ha det gött!

Kims första garderob

Tack för alla gratulationer över Kim, både här och annorstädes! Det rullar på bra här hemma och igår fyllde han en vecka. Det firade vi med mjölkstas, att tappa naveln och den första riktiga utflykten.

En sak som graviditeten, och att få barn, har lett till är att jag börjat sy igen. Det var länge sedan sist, men det är så roligt att hålla på! Jag har sytt den här första omgången kläder som en liten provomgång. Jag har aldrig sytt så mycket i stretchiga material, så de är långt ifrån perfekta, men för varje plagg blir det bättre och bättre. Här ovan två omlottbodys i strl 50 och 56.

En liten mysoverall med kaniner på kan man också behöva...

Samt en pyjamas såklart! De flesta tygerna har jag köpt som begagnade stuvar. Perfekt när man ju inte behöver så mycket tyg till ett plagg.

De översta plaggen är gjorda efter mönster ur Ottobre, medan dessa nedersta byxor går att finna här. Det är ett av få plagg som faktiskt passar Kim just nu och inte är alldeles för stora. Ska försöka fixa fram en bild med byxorna på till nästa inlägg.

Kim!

Larven visade sig vara en Kim! I tisdags morse kl. 05.11 kom han ut. Han var 51 cm lång och vägde 3386 g och han är det finaste jag någonsin sett!

Allt har gått bra och nu är vi hemma och myser...