Puh! Då var allt klart. Tentan är skriven (jag tror och hoppas att det gick bra, tack för alla era lyckönskningar!) och nätet är igång igen. Har nu tillfälligt övergett mitt mobila bredband och kör på kabel istället. Hoppas det går bättre.
Vi närmar oss en stor händelse i min bloggs liv, nämligen dess ettårsdag! Denna infaller på fredag och då får ni hålla lite extra koll här för då blir det naturligtvis stort kalas!
Förra året, när det drog ihop sig mot nyårsafton noterade jag att många av er gjorde ett slags bokslut över era projekt under året som varit. Det gjorde aldrig jag, så jag tänkte göra det nu, som ett slags bokslut över bloggåret - ett blokslut.
Vi kan börja med broderierna, en av mina klara favoritgrenar i den här världen. Några av mina favoriter i denna kategori gjorde jag alldeles i början av mitt första bloggår. Och av dem alla är nog denna, som jag gjorde i födelsedagspresent till älsk, den största favoriten:
Även den allra första skapelse jag visade upp här i bloggen, nämligen denna bonad till min (föredetta) kollega Maths blev en hit tycker jag (Maths hade ju dessutom tur där i början av Hedvigbloggåret och fick sig en
flagga också):
Dagens sanning? Den passar i alla fall oerhört bra i Maths kök och skulle även passa bra på hans kontor. A tidy office is a sign of a wasted talent?

En del experimenterande inom broderikategorin blev det även under året. Jag nämnde nyss Maths flagga, som jag och Erik målade till honom. Måleri är ju annars inte min starkaste gren, men jag har upptäckt att man kan piffa upp saker på oanade sätt med lite färg, och att man inte ska vara feg även om man kanske inte är någon Picasso själv.
På denna bonad, som jag broderade till (andra) Eric, gick jag lös med helt vanliga akvarellfärger efter att jag hade broderat. Det var hur läskigt som helst men resultatet var klart över förväntan. Så länge man är försiktig, eftersom färgerna flyter ut så mycket, så kan denna metod göra underverk för vilket trött broderi som helst. Eric är för övrigt sjöman, därav texten -
Min första kärlek är havet...
Andra broderifavoriter är ju naturligtvis grytlapparna, både
dessa och
dessa.

För att då raskt gå över till nästa favoritgren - nämligen stickning - så kan jag även där skönja ett par projekt som känns väldigt speciella. För det första är det ju naturligtvis
Steffes Blueshalsduk. Halsduken jag gjorde till älsk med hans porträtt och deras bandnamn på. Ni var många som följde med ända från den första designen till de sista självande maskorna som jag tog en timme innan spelningen. Och oj vad ni hejade på, tack för det!
Och ni som undrar: "vad hände sen, de var väl inte bara en person i bandet?" gör alldeles rätt i det. Jag kan meddela att jag faktiskt påbörjat en halsduk till, med Helenas porträtt på men när jag kom upp förbi ögonen insåg jag att det inte blev bra. Hon ser ut som ett spöke och halsduken blev ett UFO...
De hysteriska tåsockorna var ett projekt jag gav mig på, som faktiskt gick över förväntan. Jag trodde att det skulle bli svårt att få till tårna på ett bra sätt och att det bara skulle bli obekvämt. Men icke! Dessa har blivit flitigt använda:
Helenas Revontuli ska även den få vara med här. Jag blev så nöjd med den lila randen som egentligen bara var ett resultat av att jag hade slut på garn. Ett exempel på att det ibland blir bättre än man tänkt sig. Kan vara bra att påminna sig om när man sitter där och inser att garnet inte kommer räcka...
Har ett par andra stickprojekt som också ligger mig varmt om hjärtat, men ska inte tråka ut er alltför mycket i onödan...

Kategorin klädsömnad, eller sömnad överhuvudtaget, är något som inte lika ofta dyker upp här i bloggen. Ibland händer det dock, nu senast med Malenas
femårsklänning. Denna grupp ska dock bara få en representant i mitt blokslut och det är ju naturligtvis
Grammisblåsan som jag sydde till
Maria och som hon bar på årets Grammisgala.
På två veckor sydde jag och mamma denna klänning av sönderklippta, slaktade hårdrocksflaggor. I vägen kom trasiga (nya!) symaskiner, magsjukor, bihåleinflammationer och mensknappar. Ett tag var vi, ärligt talat, nära att ge upp. Men, ivrigt påhejade av er fick vi klart den till slut, på förmiddagen samma dag som galan ägde rum. Puh! Det var en pärs och nästa gång jag ger mig på något sådant vill jag nog ha liiite mer tid på mig... Åtminstone en vecka till...
Sista kategorin ut i blokslutet är, också den, något eftersatt. Det är ju virkning jag pratar om såklart och det är väl inte en av mina starkaste grenar. Ett par favoriter har jag dock och först ut är Eriks Chibi och Chu Totoro:
Sedan gillar jag ju de två hjärtekatterna Jossi och Ansjovis. Dessa får vara med eftersom jag tycker hela initiativet med hjärtekatterna är så fint. Och faktum är att de har en liten kusin på gång här hemma, men mer om honom senare...
Sådär, du var min orgie i navelskåderi färdig för denna gång. Nu ska jag ta mig tid och hälsa på hos er för jag har saknat er!
Och glöm inte att titta in på fredag för då händer det grejer här!