Monday, December 30, 2013

Vila i frid min älskade Harpa



Det här året slutade på sämsta tänkbara sätt. Min bästa vän och älskade prinskorv Harpan är avlivad. Han har de senaste veckorna börjat bete sig underligt och blivit aggressiv och utåtagerande, vilket han ju aldrig varit förr. Veterinären spekulerade om eventuell hjärntumör, men jag kände att Harry redan varit med om så mycket i veterinärväg att han inte skulle behöva gå igenom några mer jätteutredningar och eventuella operationer. I fredags blev läget ohållbart då han försökte hugga allt som kom i hans väg, så i lördags somnade han in i min famn.

Sorgen och saknaden är så obeskrivlig. Jag har aldrig varit så nära en annan levande varelse som jag varit med denna hund. Det finns inga ord som kan förklara hur mycket jag älskat honom och hur tomt det är utan honom.

Vila i frid min älskade prinskorv, matte kommer aldrig glömma dig. <3

26 comments:

Evas Pyssel said...

Åhhh Hedvig vad jag känner med dig i sorgen. Vi råkade ut för samma beteende med vår förra hund. Man blir sååå ledsen . Och inte förrän det värsta har lagt sig kan man plocka fram alla go´a härliga minnen man har efter sin vän. Dom finns ju där alltid.
Bamsekram till dig från Eva

Eva Hudin said...

Ja, så är det. Matte kommer aldrig att glömma, i minnet finns du lika levande som förr. Jag vet, för jag har varit med om det. En hund ska leva ett gott hundliv, och när så inte är möjligt finns det bara ett att göra. Krasst men sant!
Kram
Eva

Pysselfarmor said...

Ååå Hedvig, Hedvig,,,,mitt hjärta gråter med dig! Fina älskade Harpan - din bästaste vän och pälskling som du brukar säga.
Varmaste kramar! //Gun

http://pysselfarmor.bloggplatsen.se/

Sanna T Sköld said...

Hedvig! Såå oerhört sorgligt. förstår att saknaden är stor. Känner med dig! Kramar Sanna

Tyg och otyg said...

Vad tråkigt att höra! Kram till dig!

Manduzana stickar said...

Men, fina Harry! Det är vedervärdigt att skiljas från sina djur. Men nu leker han i hundhimlen med andra hundar.
Stor kram till dig!

Emmas dagar said...

Så sorgligt!
Kram!

Paradiset Kaos said...

Förstår vad du går igenom eftersom vi har haft flera hundar genom åren. Det blir väldigt tomt efter dem även om man har fler.
Din Harpa springer nu fritt omkring bland molnen utan att ha ont någonstans
Kram!!!

Saras pyssel said...

:-( Kram!

Smycka said...

Så himla sorgligt! Skickar dig massor av kramar <3

Sigge said...

Jättetrist!!! Massor med kram. ♥

//Gun

Eva said...

Men åh så ledsen jag blev nu, för din skull och för Harpans!
Rätt beslut att han slapp en massa undersökningar dock.
Lille taxegubben....
Kramar!
(Och puss till lillebror som blivit ensam)

Missen said...

Känner med dig, stora kramar marie

Henrietta said...

Stor kram ♥ Det är så hemskt när man måste säga farväl!
Kram Henrietta

Pixi said...

Kära Hedvig, gråter med dig...sänder dej tröstekramar.. <3

Virvelvind said...

Sitter här med tårar i ögonen. Var med om nästan exakt samma sak för fem år sedan. Det är så fruktansvärt. Så nedbrytande. Så himla jobbigt. Och jag vet att det inte hjälper dig överhuvudtaget just nu, men även om saknaden alltid finns kvar så kommer det som gör ont inte alltid göra det. Och jag lever på hoppet. Att han väntar på mig på andra sidan (vart nu det än är). En bamsekram till dig!!

Susilull said...

Stor kram!!!

Önskar dig ett riktigt
Gott Nytt År 2014!

Siv said...

Alla de där fyrfotingarna har en egen vrå i våra hjärtan! En del har lite större plats än andra, så är det bara. Tänker på dig i din sorg och saknad!
Kram
PS. Önskar dig ett Gott Nytt År, för nytt år blir det trots allt

jonna d said...

Men fy vilket hemskt slut på 2013 men tänk så mycket fint ni ändå fick ihop. Hoppas nu att 2014 blir ett bra år för dig. Gott nytt år.
//jonna d

Anonymous said...

Mina tankar går till dig. Var i dina skor i augusti när jag var tvungen att säga adjö till mitt älskade lakristroll. Det är det absolut tuffaste som djurägare när man en dag måste bestämma att det är över, men också en av de viktigaste sakerna för som du skrev det kommer en punkt när det är nog med veterinärer...

Rosenvante said...

Nej vilket tråkigt slut det blev.
Du får plocka fram alla härliga och glada minnen från det ni haft tillsammans. För han kommer alltid att finnas i ditt liv, vara med dig på det som händer framöver också.
Hoppas du känner ett lugn i allt nu.
Kram

Nettan said...

Åh Hedvig... stor kram ♥
Även om man vet att den där dagen alltid kommer för ens älskade husdjur, och att det förmodligen är den dagen man älskar sin vän som allra mest när man måste vara stor och stark och ta beslutet, så gör det ju aldrig mindre ont för det.
Han bor i ditt hjärta för alltid, och jag är heeelt säker på att han nu springer lycklig över gröna ängar i hundhimlen. ♥

Fiff said...

♥♥♥♥♥ tänker på dig!

med nål och tråd said...

Nej vad sorgligt. Saknaden efter en älskad hund är enorm, jag vet.

disa said...

Nej men fy så sorgligt!! Jag är ledsen för din skull! Djuren älskar man så oerhört och när de dör överlever man knappt först. kramisar

Vickan-Pickan said...

Åh så sorgligt. Jag är verkligen ledsen för din skull.
Kramar