Yet to be named Baby Cardigan

Jag fortsätter vara sjuk, är inne på tredje veckans förkylning nu med värkande bihålor och fortsatt rinnande snor (ursäkta detaljerna). Blir jäkligt stressigt också eftersom jag under nästan en hel vecka inte klarat plugga alls. Så nu har jag fått ta igen det med bravur senaste dagarna. Därav har det varken blivit särskilt mycket handarbetande gjort eller kommenterande hos er. Sorry för det, jag hoppas ni har överseende!

Vad som dock har blivit gjort är att jag stickat färdigt bäsetröjan jag skrev om tidigare. Så här blev den:

Det är alltså en Yet to be named Baby Cardigan som Madeleine med bloggen Yarn Madness har designat och jag tycker det är ett jättefint mönster, som jag blev kär i direkt när jag såg det. Lekfull och rolig som bebiskläder ska vara och väldigt trevlig att sticka också. Kan varmt rekommenderas!

Garnet är Drops Karisma. Det enda jag ändrat i jämförelse med originalmönstret är dels att jag använt större stickor. Jag började med 3,5:or men det blev alldeles för litet så jag böt upp mig till fyror. Borde ha insett det från början eftersom jag alltid stickar lite för hårt. Jag har också valt att ha knappar "hela vägen ner", på originalet är det bara tre knappar som slutar i höjd med stjärnranden på magen.

Den, stjärnranden alltså, tycker jag är en riktigt fräck detalj som ger tröjan det där lilla extra och blir perfekt tillsammans med de lekfulla ränderna som går lite hit och dit. Är ni nyfikna på hur man gör så sök på Star Stitch Knitting på Youtube. Här finns ett exempel på en bra video som visar det. I fråga om denna tröja är det alltså två rader av sådana här stjärnor.

Bra är också att man stickar koftan upifrån och ner på rundsticka, med raglan-ökningar för ärmarna. Resultatet är att det blir snyggt, är enkelt att sticka speciellt eftersom man slipper sy ihop en massa delar efteråt, och dessutom blir det bekvämt för bäsen sedan som slipper en massa obekväma sömmar. Vinst för alla inblandade med andra ord!

Vidare gillar jag att tröjan bara är randig på halva sidan, och att andra halvan är enfärgad. Det ser riktigt fräsigt ut, speciellt på baksidan där ränderna så att säga slutar "mitt på" plagget:

Så, sammanfattningsvis är detta ett relativt enkelt och roligt mönster som går lätt att kombinera i det oändliga med hjälp av olika färger. Jag kan varmt rekommendera andra att sticka denna tröja och jag kan absolut tänka mig att det kan bli ett par till sådana här ifall lämpliga bäsar dyker upp. Och Linda, jag hoppas du gillar den!