Wednesday, March 28, 2012

Men seriöst Hedvig...

Minns ni att jag sa att jag hade fått ett besked som inte var så roligt? Jag har hur som helst bestämt mig för att skriva här om vad som hänt, eftersom jag tror jag kommer må bra av en ganska öppen attityd till det hela.

Det är nämligen så att jag fått begynnande ledgångsreumatism (RA, Reumatoid artrit) som speciellt drabbat mina händer = inte helt angenämt att sticka alla gånger. Har varit på ett gäng läkarbesök senaste tiden och har nu fått medicinering som förhoppningsvis ska göra mig som ny och som så att säga ska bromsa det hela och mota Olle i grind litegann.


Det känns ju onekligen något ironiskt att man får detta som handarbetstokig (det har dessutom satt sig i fötterna också vilket ju inte heller är helt angenämt när man ska ut med Harpan poå morgonen)... Jag menar, nog för att jag på många sätt bejakar min inre tant men att dra till med ledgångsreumatism innan 30 var väl att överdriva något?!

Jag hoppas ni håller tummarna för att bilden ovan föreställer mig om några år och att ni har tålamod med att det kanske ibland kommer dröja lite längre mellan mina färdiga projekt här på bloggen än tidigare...

39 comments:

Evas Pyssel said...

Väldigt tråkigt besked. Bra att du kommit till läkare i ett tidigt skede. Mediciner idag är ju effektiva och kan säkert bromsa besvären. Ja den diagnosen hamnade på fel person. Fel på alla förstås, men inte kul när man använder händerna och finmotoriken som du. Vi hoppas att det ska funka med medicinen. Kram Eva

Annefia said...

Massor, massor av stöttande kramar! Ledgångsreumatism är VERKLIGEN inte roligt att få som pysslare/handarbetare (det är ju inte roligt för andra heller förstås). Jag hoppas att du kan få bra mediciner och att du hittar sätt att pyssla som inte sliter så på dina händer, och givetvis att du blir en supersmidigt, stretchande gammal tant nån gång när du blir gammal med. *kram*

myzpyz said...

meh åhhhh - som mina gulliganer säger...
j-la skit på ren svenska!!!
tur att du upptäckt det såpass snabbt o varit till läkaren. håller tummarna för att mecinen funkar fint!
kramar o kärlek från en Myza med Hedvig-abstinens grande

Tina said...

Jag lider med dej. Det är verkligen jobbigt att inte kunna handarbeta i den utstäckning man vill. Det gäller att hitta sätt att gilla läget. Även om det kanske bara blir ett varv eller ett stygn om dan så blir det något färdigt till slut. Det tar bara lite längre tid. Kramar!
Ps. Jag bara älskar ert löv.

Mona said...

Jeg holder virkelig tummarna for dej! Håper du mår bedre snart. Kram

Emmas dagar said...

Nej! Så trist! Jag hoppas verkligen att du får bra mediciner och hjälp så att du kan fortsätta ditt himla fina handarbetande.
Stor kram till dig!

disa said...

Huvva, så tråkigt!! Jag hoppas medicinerna ska hjälpa dig bra och att du kan fortsätta handarbeta. Använd handledsvärmare så handlederna håller sig varm även om du inte känns kall, är mitt tips. Det hjälper lite. Kram på dig! =)

Susilull said...

Nä, det var inte roligt besked!
Men dagens mediciner verkar vara väldigt bra, så jag hoppas du inte får för kämpigt.
En stor kram till dej!

Nettan said...

Men åh, Hedvig, så tråkigt! Jätte bra (säger jag precis som alla andra) att du kom till läkare tidigt. Vet att medicinerna bara blivit bättre och bättre, och jag håller tummarna för att de bromsar världsbäst på dig!
Min morfar hade samma, fick det i 40 års åldern. Både mamma och jag fick ont i händer, handleder och hon även fotleder för några år sen och vi bävade båda. Det kan ju ärvas. Men det visade sig vara "bara" artros på oss båda. Så vi blir knotigare med åren, men vi virkar, målar, ritar och (mamma) broderar på, fast med lite mer ödmjukhet. Och skönheten sitter ju ändå på insidan, så ... =D
Jätte störstaste kramen till dig, och var rädd om dig ♥

frupersson said...

Tråkigt!
Min mamma fick den diagnosen när hon var 27, hon är född -33, och är still going strong. Hon har handarbetat hela livet trots att hon inte har haft tillgång till de moderna mediciner du föhoppningsvis får. Så håll hoppet vid liv och ge järnet!
Lycka till!

Manduzana stickar said...

Det måste vara jobbigt att få ett sånt besked. Min mormor hade MS och även om det inte är ärftlighet så kan man ändå få det som släkting och ibland blir jag skiträdd för att jag ska få det.
Jag hoppas att medicinerna ska hjälpa och att du kan fortsätta sticka och brodera utan allt för mycket smärta. Kram

Heldri said...

Usch så tråkigt! Jag håller tummarna för att medicinen ska hjälpa, för hu så tråkigt att känna sig hindrad i sitt handarbetande.

Många stärkande kramar!

Fröken Eko said...

Äsch, så synd! Min mamma har psoriasis i lederna, vilket är lite liknande som reumatism. Jobbigt.
Men hoppas att medicinerna funkar bra!

/F

med nål och tråd said...

Usch usch usch. Och fy fan.

Madeleine said...

Usch, det kallar jag tråkiga nyheter! :-(
Alla vi handarbetstokiga känner med dig! Jag vet att mor min har problem med fingrarna, så risken finns att jag också hamnar där... Men du ska säkert kunna handarbeta i alla fall! :-)

Madeleine said...

Usch, det kallar jag tråkiga nyheter! :-(
Alla vi handarbetstokiga känner med dig! Jag vet att mor min har problem med fingrarna, så risken finns att jag också hamnar där... Men du ska säkert kunna handarbeta i alla fall! :-)

Madeleine said...

Usch, det kallar jag tråkiga nyheter! :-(
Alla vi handarbetstokiga känner med dig! Jag vet att mor min har problem med fingrarna, så risken finns att jag också hamnar där... Men du ska säkert kunna handarbeta i alla fall! :-)

Madeleine said...

Usch, det kallar jag tråkiga nyheter! :-(
Alla vi handarbetstokiga känner med dig! Jag vet att mor min har problem med fingrarna, så risken finns att jag också hamnar där... Men du ska säkert kunna handarbeta i alla fall! :-)

Pysselfarmor said...

Huvvaligen är ett lindrigt uttryck! Jag ville inte fråga i torsdags. Förstår hur det kan vara - lider av en "avart" själv.
kram Gun

Rosenvante said...

Vilket tråkigt besked. Då får vi hoppas att medicinerna ger bättring och att du får lindring och kanske kan hitta bra medel som underlättar för dig så du kan fortsätta handarbeta.
Kram

sofia said...

Nää vad trist!! Tur i oturen att reumatologi är det medicinska område där det görs som mest framsteg vad gäller läkemedelsbehandling, fantastiska behandlingsmöjligheter nu jämfört med förr. Hoppas hoppas det kommer funka bra för dig & att du kan fortsätta handarbeta!!

Tyg och otyg said...

Åh vad trist! Hoppas att du får god effekt av medicinerna så att du kan fortsätta din väg mot en sådan tant som på bilden.

BrittMarie said...

Ush fy vad tråkigt för dig, hoppas nu att din medicin gör att du kan handarbeta..krya på dig..och ha det bra...

Fiff said...

Fina Hedvig ♥
Kan bara säga att livet bjuder på många svårigheter och prövningar. Vissa drabbas mer än andra. Men att ha ett lyckligt och rikt liv handlar om hur man bemöter de där prövningarna. Och jag är faktiskt ganska övertygad om att du kommer att tackla detta finemang när du har fått smälta det hela.
När man inte kan eller orkar handarbeta så kan man drömma om projekt, det gör jag :-)
Stor kram till dig från mig!

Ozas Pysselverkstad said...

Jag tror på du! sikta mot stjärnorna med en positiv attityd övervinner man mycket. Tänker på dig!

kram

Gärdet said...

Skit oxå!

(vad mer kan man säga?)

Kram!

Misemor said...

Vondt å få slik beskjed. Jeg lo litt da jeg så bildet først, men ble lei meg da jeg leste teksten din. Det er jo ikke den snilleste revmatismen heller, men vi krysser fingrene for at du ikke får det så hardt! Selv har jeg både psoriasis-leddgikt og Sjøgrens, men det går akkurat så bra som jeg har bestemt meg for, ennå en stund! =)
Håper du får ei fin påske!
Klem ToneB

Linda said...

Vad tråkigt! :( Min styvsyster diagnostiserades långt under 20 (dock i begränsande form, men som hindrade henne från att utöva det yrke hon studerat till), så det är väl inte en tant-sjukdom fast man tänker så...

Ha tillit att det är som med många sjukdomar: man kommer långt med sin attityd och inställning! Det gäller att inte ge upp fast man stöter på motgångar!

(Risken är hög att jag kommer att få fibromyalgi, min mamma har det, det är ärftligt, och hon säger redan ibland att "det där låter som fibromyalgi" åt mig ibland - så sen om jag drabbas, så kan du ju påminna mig om det ifall jag glömmer bort det när det gäller...)

Eva Hudin, Falkenberg said...

Jädrans skit också, milt uttryckt. jag hoppas verkligen att det ordnar sig till det bästa för dig. Med tiden hittar du säkert tillsammans med läkare och med stöd från dina nära och kära ett bra sätt att förhålla dig till sjukdomen.
Stora och Varma Tankar och Kramar skickar jag dig över Halland, Småland, Östergötland, Sörmland med slutdestination Hedvig i Huvudstaden.

aliel said...

Kramar om...

Mare (enochannanmaska) said...

Men vad trist! Hoppas du får en bra läkare och hittar ett läkemedel som lindrar riktigt bra.

skapa och inreda said...

Förstår din förtvivlan, livet blir inte alltid som man tänkt.
Hoppas verkligen att dina mediciner hjälper dig och att det hela som du säger bromsas upp.
Många varma kramar till dig från mig.
Annika

Annika said...

Jättetråkigt! Men som alla andra har sagt, det finns många bra mediciner nu. Kanske en bra arbetsterapeut eller sjukgymnast specialiserad på RA skulle kunna hjälpa dig med råd när det gäller fortsatt handarbetande?
Ta hand om dig!

Knitarina said...

Inget roligt alls.
Håller stora tummar att de träffar mitt i prick med medicineringen!
Vill passa på att nämna att jag har en kollega som bara jobbar halvtid pga reumatism, men hon är sällsynt produktiv när det gäller stickning. Håller rörligheten igång i fingrarna mha stickor.
som sagt, håller tummarna!

Virvelvind said...

Men fy! Lagen om alltings jävlighet... Håller alla tummar jag har för att medicinerna hjälper dig! Bamsekram!

Anelma handarbetar said...

Tråkigt besked! Jag håller tummarna för att du ska få hjälp av medicinerna. Ge inte upp. Ta det i din takt.

Trevlig helg. Kramar i massor Birgit

Maria said...

Det där lät inte något roligt alls. Hoppas medicinen får dig att må mycket bättre - snart! Kram

herr avig / mr purl said...

Tråkigt att höra! Hoppas det ordnar sig till det bästa för dig!

Anonymous said...

Sent omsider kommenterar jag här. Jag har ungefär samma sak, fast psoriasis artrit. Det sätter sig framförallt på fotlederna men även i händerna ibland. Besvären kommer i skov men medicinerna hjälper verkligen, jag hoppas att det kommer att fungera för dig med.

// Christine