Hemma från paradiset...

Jahapp, då var det roliga över och jag lider av post-Sälen-depression tror jag... Sju dagar av sol (lite för mycket av den varan för en rödhårig typ som jag) och skidåkning.

Både på längden och på tvären. Malena åkte nästan 8 km första dagen med bara lite Toblerone som muta...

Och dessutom blev hon uppflyttad en nivå i skidskolan eftersom nybörjargruppen var alldeles för lätt för henne efter att bara ha åkt slalom i två dagar. (Tänk om man själv lärde sig nya saker med den hastigheten).

Hundarna var med också såklart! Fast de var mest hemma i stugan, även om Dottie med framgång provade att åka längdskidor en gång. Avslutningsvis fick alla medaljer, även hundarna. Bäst var Harrys. Han fick medalj för trogen väntan på matte...

Så, adjö paradiset för denna gång. Jag hoppas vi ses igen nästa år...

Fast jag hade faktiskt hoppats på lite mer vår här hemma i Stockholm! Det syns knappt någon skillnad alls i snötäcket på tomten från när vi åkte. Nästa helg ska jag på min allra första trädgårdsmässa, men det känns väldigt avlägset med trädgård nu när det är så kallt. Nä, nu vill till och med en vinterälskare som jag ha vår!