Glad midsommar!

Aj!

Blä! Halkade på väg till jobbet igår och har brutit båda benpiporna i fotleden. Fem veckor kvar till förlossning...

Skulle opereras idag men fem minuter innan det var dags ställdes den in. Nya bud är kl. 8 i morgon bitti.

Någon slags uppdatering...

Nytt år och nya tag? Ja, någon slags uppdatering är definitivt på sin plats i alla fall, så jag tar några bilder från Instagram där aktiviteten är något högre än här. Det känns som om livet bara rullar på och jag hinner varken blogga eller läsa bloggar... Eller något annat heller för den delen. Det känns som om jag bara jobbar, äter och sover (dagens gnäll!). Och blir större om magen. Tiden går så fort att vips kommer ungen vara ute och jag hann knappt fatta att jag var gravid! Vill inte riktigt ha det så...

Detta foto är taget för ett gäng veckor sedan, magen är betydligt större än så nu. Det har varit en intensiv tid eftersom jag har mina reumatiska diagnoser. En av dem gör att jag har en slags antikroppar som gör att barnet löper risk att få hjärtblock. Detta innebär att hjärtfrekvensen går ner så mycket att fostret i värsta fall dör, annars behöver födas med pacemaker. Jag har därför gått en gång i veckan och skannat hjärtat. Risken att utveckla hjärtblock är som störst i vecka 18-24. De veckorna har vi nu passerat och allt har sett bra ut. Snacka om att kunna pusta ut, men det har varit lite krävande rent mentalt att inte veta...

Resultatet av att vi är ok:ade på  den fronten är i alla fall att man börjat våga köpa lite prylar till Larven (som hen kallas än så länge). Först ut detta underbara babynest från Fröken Skogsbär. Visst är det fantastiskt?!

Jag har även köpt på mig en hel del tyger, mest begagnat. Plötsligt har sylusten vaknat, som har varit vilande i flera år. Det var bara det där med tiden...

Nu är jag i vecka 29 så det närmar sig med stormsteg. Det är fortfarande lite bökigt, måste ta sprutor i magen med blodförtunnande varje dag och gå på extra ultraljud eftersom fostret riskerar att växa dåligt när man har reumatism. Men, hittills har allt sett bra ut så vi tutar och kör!

På stickfronten då? Ja, den för lilla mössan Hedvig har hittat ett nytt hem hos femåriga Gry. Skönt att den hittade sig en nöjd ägare till slut.

Efter denna fadäs står jag ju fortfarande utan mössa, så nu har jag påbörjat en Richard The Roundhead Tam, av min favoritdesigner Kate Davies. Efter att ha stickat om den tre gånger och bytt till betydligt större stickor än i mönstret är den nu i alla fall lagom stor. Eller var det åtminstone innan blockning (vilket jag la den på idag). Bättre bilder kommer när den är helt färdig.

Sedan har jag även påbörjat en Betula-sjal av Clara Linnea, som jag länge suktat efter. Sjalen alltså, inte Linnea. Jag stickar den i Solkustens eget garn och det blir den enooorma varianten. Jag gillar ju som bekant stora sjalar...

Och Harald då? Jo, han mår bra och pälsen växer. Spana bara in dessa fötter!

I februari ska jag klippa honom för första gången. Är sjukt nervös inför det faktiskt! Och hoppas innerligt att det är lite mindre kallt då. Just nu behöver han verkligen all päls han har. Stackarn. Lite ångest är det att ha honom där ute på verandan i minusgraderna...

Ja, det var lite om vad som hänt sen sist. Nu hoppas jag att inläggen kan bli lite mer frekventa från mitt håll. Egentligen gillar jag ju att blogga jättemycket och jag tycker så mycket om alla er bloggläsare. Puss på er!

God jul

Jag säger det med en gammal klassiker...

God jul till er alla!

En fripassagerare!

Ja, många av er har ju redan lyckats gissa... Anledningen till min abnorma trötthet och frånvaro här är ju att jag har en liten fripassagerare i magen!

Bäbis beräknas komma i början av april. Jag börjar nu bli lite piggare tack och lov och har faktiskt stickat ett halv varv idag. Storartat!

Hav tålamod!

Jag har inte dött eller något, jag är bara av olika anledningar så trött att jag varken orkat sticka eller blogga. Nån dag kanske jag berättar varför.

Så hav tålamod! Jag börjar så smått få tillbaka min energi och därmed kommer det börja hända saker här igen inom kort.

Glad midsommar!

Norvigs bröllop

Igår var den stora dagen för då gifte sig Norvig på Skansens drop in-bröllop tillsammans med 439 andra par!

Vi vill tacka alla som var med på plats och alla som var med på avstånd via gratulationer och liknande. Dagen var perfekt på alla sätt!

Som jag skrivit förut missade jag ju vernissagen för kolam-utställningen, men senare i veckan kommer jag lägga upp ett inlägg där jag visar mina bidrag så får ni som inte är i Stockholm också se.

Ha det gott tills dess!

HedvigHandarbetar på Facebook

HedvigHandarbetar har flyttat in på Facebook också! Sidan kan ni hitta här eller längre ner till vänster i bloggen.

På sidan kommer jag samla både inslag från bloggen och från instagram (länk finns också längre ner i bloggens vänstra sida) tillsammans med unikt material. Sedan har jag ansökt om F-skatt också, så nu är det stora saker på gång!

Äsch!

I morse tappade jag den här på tunnelbanan. Typiskt dålig start på dagen!

Sportlov

Som rubriken antyder har jag haft semester och sportlov och traditionsenligt spenderades det med skidåkning i Sälen. Som jag älskar! Det kan vara årets bästa vecka, till och med bättre än sommarsemestern...

Men veckan började inte precis med semester. Tvärtom gjorde jag något jag aldrig gjort förut - åkte Tjejvasan! Och i mål kom jag och bra gick det och medalj fick jag!

Kort sagt, en underbar vecka har vi haft. Och självklart har den innehållit en hel del stickning också! Dels har jag återupptagit mina gamla tvåändsstickade barnvantar. En är nu färdig och den andra befinner sig på skaftet.

Egentligen får jag inte påbörja några nya projekt eftersom jag anser mig ha alldeles för mycket halvfärdigt, men är ungen i akut behov av en kofta så får man göra undantag! 

Resultatet blev en påbörjad Bella-kofta ur boken Barnstickning på stickor 3½-4 av Lene Holme Samsöe. Den är bara sååå Malena. Jag tror hon kommer bli supernöjd!

Skidor, skidor, skidor...

Om nu någon händelsevis undrar varför det varit så tyst här så beror det på att jag varit här...

Och ägnat mig åt det här...

Ja, jag har alltså varit på skidläger i Sälen inför att jag ska köra Tjejvasan i februari. 4-5 timmars skidåkning om dagen gör ont. Överallt. Nu ska vilas! Återkommer när jag är människa igen!

God jul!

Älskade farmor

Min älskade farmor är dålig, därför är det så tyst här. På bara en vecka gick hon från helt normal till i det närmaste okontaktbar, och nu ligger hon inne på Södersjukhuset. Vi vet inte vad felet är. Först trodde man på stroke men ingenting syns på röntgen, nu utreder de infektioner av olika slag.

Vi turas om att vaka vid hennes sida, vi barn och barnbarn. Igår hade jag i princip givit upp allt hopp eftersom hon vägrar äta, dricka och ta sin medicin. Men idag har hon ätit lite lite och varit uppe och gått en sväng, så kanske vågar man hoppas lite i alla fall...

Jämtlandsroadtrip

Nu är vi (tyvärr) hemkomna efter vår en vecka långa roadtrip i Jämtland, jag och mamma. Storsjön runt kan man säga att det blev och jag tänkte här bjuda på en resumé.

Det första och allra mest fantastiska som hände på hela veckan var att vi var och hälsade på Molins alpacka i Hoverberg. Vilket underbart välkomnande vi fick! Vi blev bjudna på kaffe, vi blev visade alpackorna och fick hur mycket information som helst! När jag berättade att vi drömmer om en egen liten gård med några alpackor blev vi erbjudna att komma upp nästa vår och vara med på klippningen. Ska bli sååå kul! Vilka goa människor...

Och vilka goa djur! Lugna, nyfikna och väldigt sociala. Och supergulliga läten har de. Brita, som tog emot oss, sa att "de väcker känslor" och det stämmer verkligen. De stora ögonen med sina långa ögonfransar är verkligen uttrycksfulla. Ja, ni hör. Jag är kär!

Efter besöket i hagen fick vi dessutom känna och klämma på all fin ull. Den är, som ni såklart vet, hur mjuk som helst. Och den luktar ingenting eftersom den inte innehåller lanolin som fårull gör.

Två kilo ull fick följa med oss hem. En påse vit och en påse svart (det är så häftigt att de verkligen kan bli kolsvarta) och det ska bli väldigt spännande att prova spinna den sedan.

Tusen tack igen till Brita och Anna-Klara för att vi fick komma och titta, det gjorde hela vår resa! (Och den som inte får nog av alpackor kan spana in min instagram för där finns ett par bilder till...)

Efter detta åkte vi upp till en fjällstuga i Gräftåvallen, där vi tog en rejäl dagstur ena dagen. På kvällarna satt vi och stickade och mös i stugan. Hur mysigt som helst!

Uppe på fjället passade vi också på att ta snajdiga foton av den färdiga Fjällbeteskoftan. Men de får ni se i ett annat inlägg...

Efter fjällturen tog vi en vända till Åre eftersom mamma aldrig varit där. På vägen tillbaka besökte vi Rista-fallet såklart (snart har hela familjen en varsin bild framför det).

Sedan var det dags för den tre timmar långa turridningen på Aspås turridning, något jag fruktat lite för eftersom jag inte är någon storryttare precis, men som ni ser gick det ganska bra...

Jag lyckades faktiskt både galoppera och tölta med hyfsad framgång, men jag har fortfarande ont i ljumskarna!

Mamma, däremot är ju en van ryttare (rider en gång i veckan på sin medryttarhäst) så hon satt avslappnat i sadeln, även om tölt var nytt för henne också.

Efter ridningen åkte vi in och bodde de sista nätterna på Jamtlis vandrarhem i Östersund. Där fick vi det största rummet på hela vandrarhemmet och det var verkligen en smärre salong vi och hundarna hade helt för oss själva.

Sista dagen gick vi på själva muséet. Det var roligt, men bilderna blev inte toppen. Jag ska inte plåga er med halvskumma, suddiga bilder på broderier. Åk dit istället! Sen kan man köpa en fin yllebroderisats i shoppen också, det gjorde jag!

I lördags började vi den långa färden hem, deppiga som få... Som tur är hittade vi en till alpackagård utanför Sandviken, Adora alpacka, där vi gjorde en snabbvisit. Jag gick inte lika bananas där, utan fick med mig ett halvt kilo brun ull och en hel drös nya foton...

Nu lider vi av stor hemkomstdepression. Tillbaka i betongförorten och trängseln på tunnelbanan är inget man längtat efter precis. Inte heller att tvätta bilen, vilket återstod att göra igår.

Om vi inte var övertygade innan så är vi det nu. Det är Jämtland vi vill flytta till! Nu återstår "bara" allt det praktiska...

Semester...

Semester vare här! Inte mycket att visa upp i bloggen just nu. Mycket som är nääästan färdigt men inte riktigt, och sedan har det varit mycket annat också. Jag har t.ex. åkt till Helsingfors med farmor för att se en utställning om Tove Jansson (vilken kan rekommenderas):

Sedan har jag varit här :

Med den här:

Och med mamma har jag varit och sett den här:

Och sedan har jag även plockat blåbär med den här:

Och nu ska vi ut på den årliga Vindö-veckan. Med mig har jag det här:

Tror ni det räcker i projektväg? Hur som helst bådar det gott för framtida blogginlägg. Vi ses om en vecka!

Glad midsommar!

Glad påsk!

Från oss till er!

(Nån som vet hur man ändrar storleken på bilderna när man bloggar från mobilen?)

Nu har jag fått min vinter

Anledningarna till att det varit så tyst här är två. Den första är att vi fått in nåt slags virus i vår dator som gör att man översållas av popup-fönster med reklam så fort man går in på nätet = hopplöst att blogga! (Om någon smart själ där ute har något tips mottages det tacksamt. Vanliga virusprogrammet hjälper inte och det program jag blivit rådd att ladda ner "Anti-Malware bla bla" hjälper inte heller...)

Den andra, och betydligt roligare anledningen är att vi varit i Sälen och skidsemestrat. Jag, som är en utpräglad vintermänniska, tycker ju att den här vintern har varit pest! Men nu fick jag äntligen min riktiga vinter med massor av snö och massor av skidåkning!

Hundarna var självklart med...

...även upp på fjället. Alla orkade dock inte pulsa med korta taxben hela vägen, så somliga fick skjuts.

Skönt att vila när man kommer hem.

Nån som inte ville vila var Malena. Hon ville helst åka skidor dygnet runt och tyckte det var riktigt pestigt att behöva vänta på att vi fixade matsäck och packade extrakläder på morgonen.

Till slut kom vi i alla fall ut i backarna. Självklart åkte vi trollskogen i Hundfjället!

Själv hade jag stora planer på allt jag skulle hinna sticka, men det blidde inte en enda maska på hela semestern! Istället satt jag uppe på kvällarna och spelade spel med den här damen...

Riktigt skönt var det, men nu är man tillbaka i verkligheten. Har dock mycket att se fram emot i vår, dels börjar jag på nytt jobb, som arkivarie på Vetenskapsrådet, om 6 veckor. Sen så ska jag åka på tvåändsstickningshelg i Dala Floda över Kristi flygare. Super-yey på den!!!

En helg med mig

Livet är ju som sagt lite sisådär just nu. Eftersom det är mycket att tänka på och mycket att bearbeta så bestämde jag mig för att ta några dagars ledigt och åka ut på Vindö för att kunna höra mina egna tankar lite bättre.

Jag har bara umgåtts med mig själv och med Lilleman såklart! Tagit långa promenader och suttit och myst framför brasan...

Och så har jag stickat förstås! Hur mycket som helst! Och, tro det eller ej, men Hammerdalsvantarna är faktiskt färdiga. Nu ska jag bara blocka dem så ska ni få se mer av dem sen.