Tvåändsstickning på HV - del 1

Det här inlägget ska egentligen handla om tvåändsstickningskursen jag går på HV, men först ska jag uppdatera er lite kring vad som hänt med foten. Den är alltså bruten på två ställen i fotleden. Jag fick ligga på sjukan och vänta på operation i flera dagar. Den sista dagen, när operationen äntligen blev av, fick jag fasta i 26 timmar. Det var en ren tortyr...

Nu sitter det i alla fall diverse plattor och skruvar i foten och jag är gipsad upp till knät (som ni kan se på det försök till snajdig gravidbild vi försökte ta idag). Jag fick komma hem från sjukhuset för ca en och en halv vecka sedan och hoppar nu runt på kryckor och tycker livet är allmänt bökigt.

Jag ska ha gipset i fyra och en halv vecka till och Larven är beräknad att komma om tre så tyvärr får jag räkna med att föda med gips. Känns mindre kul men inte mycket att göra åt. Så nu vet ni hur det ligger till och varför det varit lite tyst här ett tag!

Men nu till tvåändsstickningen. Jag tänkte här avhandla den första halvan av kursen, genom att visa de alster vi gjort och som jag tack vare den brutna foten äntligen fäst trådarna på!

Längst till vänster är uppläggningar av tre olika slag, sedan ett rör med aviga maskor på olika sätt och två rör med olika tumkilar.

Sedan har vi tre olika prover där vi experimenterat med färger på olika sätt. Det är som alltid roligt att se hur olika färger påverkar varandra och förändras i mötet med varandra. De två långa rören är exempel på mönsterkrus i en- och tvåfärgat.

Som material använder vi z-tvinnat garn från Wåhlsteds Textilverkstad, tvåändsstickningens Rolls Royce-garn. Dyrt är det dock så man blir lätt ruinerad!

Vår lärare Karin Kahnlund fick till förra gången in dessa fina nyanser i turkos och lila. De är så fina att man knappt vill sticka med dem, och ett antal härvor fick följa med hem...

Kursen går ju över två terminer. Tyvärr missade jag det mesta av förra tillfället på grund av foten, även om jag lyckades dyka upp en stund, och jag kommer även missa sista tillfället eftersom jag lär ha en nyfödd Larv då.

Som vanligt har ju Karin också med sig hela sin skatt av tvåändsstickade jackor, vantar, mössor, sockor osv. Där ur kan man ösa inspiration!

Roligt har det varit, och jag får försöka ta igen det jag missat hemmavid. Nu vill jag typ bara tvåändssticka hela tiden, att gå på kurs har ju den effekten på mig. Mer om den andra halvan kommer i ett senare skede. Först måste jag sticka klart provlapparna!

Tvåändsstickade tossor

Vid mitt förra kurstillfälle på HV arbetade vi med olika typer av hälar. Den jag fastnade mest för var en fläthoptagning där det bildas en fläta av en maska. Jag bestämde mig för att sticka ett par babytossor till Larven enligt den principen.

Detta är alltså Larvens första stickade plagg! Det känns stort på något sätt...

De är stickade i Wåhlstedts z-tvinnade garn på stickor 2 och efter eget hittepå.

De blev så söta att jag funderar på att sticka ett par till i Wåhlstedts tunnare kvalitet så det blir ännu mindre. Men vi får se, det är ju inte det enda Larven-relaterade projektet som finns i pipeline precis...

Sportlov

Som rubriken antyder har jag haft semester och sportlov och traditionsenligt spenderades det med skidåkning i Sälen. Som jag älskar! Det kan vara årets bästa vecka, till och med bättre än sommarsemestern...

Men veckan började inte precis med semester. Tvärtom gjorde jag något jag aldrig gjort förut - åkte Tjejvasan! Och i mål kom jag och bra gick det och medalj fick jag!

Kort sagt, en underbar vecka har vi haft. Och självklart har den innehållit en hel del stickning också! Dels har jag återupptagit mina gamla tvåändsstickade barnvantar. En är nu färdig och den andra befinner sig på skaftet.

Egentligen får jag inte påbörja några nya projekt eftersom jag anser mig ha alldeles för mycket halvfärdigt, men är ungen i akut behov av en kofta så får man göra undantag! 

Resultatet blev en påbörjad Bella-kofta ur boken Barnstickning på stickor 3½-4 av Lene Holme Samsöe. Den är bara sååå Malena. Jag tror hon kommer bli supernöjd!

Resultatet av Dala-Floda

Jo, jag lovade ju att visa upp vad jag åstadkom i Dala-Floda. Resultatet kommer här:

Det blev två "provlappar", vilka jag valda att göra till armbeklädnader båda två. Först ut en tvåändsstickad mudd med ett mönster som finns på en sådan jacka med tvåändsstickade ärmar som jag visade i förra inlägget. Sedan en liten lapp med påsömsbroderi som jag sydde i ett par knappar i och gjorde till ett armband.

Nu är bara frågan om jag orkar göra en mudd till. Jag borde ju det, för om man fryser så pass att man behöver en sådan mudd så lär man ju frysa om andra handen också...

Tur och retur till himmelriket

I torsdags dog jag och kom till himlen. Trodde jag i alla fall när jag, tillsammans med Ivar och Johanne, anlände till Dala-Floda Värdshus för en fyra dagar lång kurs i tvåändsstickning och påsömsbroderi.

Och varför trodde jag att jag var i himlen? Jo, bland annat eftersom det första som mötte en när man kom in i lektionssalen var detta:

Och, som om inte det vore nog, även detta:

Tvåändsstickade ärmar som är typiska till dräkter både från Dala-Floda och Gagnef och några andra näraliggande socknar. (De på bilden med större mönster är från Floda, medan den längst ner till höger i bild är från Gagnef).

Under dessa fyra dagar har vi stickat och stickat och broderat och broderat. Men det är nästan allt runt omkring som varit mest fantastiskt. Förutom kursverksamhet har vi lyssnat på diverse föredrag, bland annat från våra fantastiska kursledare Anna-Karin Jobs Arnberg och Karin Kahnlund. Vi har också gjort alla möjliga utflykter, bland annat till en vadmalsstamp och till Wålstedts Textilverkstad:

Där visades vi runt i hela ullspinneriet och fick följa ullen från sortering, via tvätt och kardning till färdigt garn. En helt fantastisk visning som var något av resans höjdpunkt för min del. Det var ju inte heller helt fel att shoppa härliga Wålstedts-garner efteråt...

Lördagen startade med att vi besökte dräktbytardagen. En och annan pärla i dräktväg fanns det där. Jag och Evelin köpte var sin hätta att ha som minne (troligen från början av 1900-talet), och när vi kom tillbaka på kvällen insåg vi att de nog var broderade av samma brodös.

Lördagen var dessutom självaste buffringsdagen då man vallade boskapen upp till fäbodarna, och samtidigt gick och stickade. Så detta fick vi göra tillsammans med Lill-Karin och hennes häst, ackompanjerade av hennes rövarhistorier...

Väl uppe serverades vi lunch i det fria. Inte helt fel. Inte en enda måltid var helt fel för på Värdshuset serverar man enbart ekologisk superfin mat. Snacka om bortskämd man blev! Blir inte lätt att vänja sig vid vardagsmaten hemmavid nu...

Sista kvällen avslutades med att Anna-Karin tog oss med ner till sjön i den magiska solnedgången och där försökte lära oss kula. Om vi bara lärde oss låta som en ilsken terrier skulle det gå alldeles utmärkt påstod hon. Vi blev väl inga mästare på det, men vackert det var det!

Nu lider jag av fullständig postdalaflodadepression. Tur jag har mina fynd med mig hem som minne. Förutom ovan nämnda hätta köpte jag diverse garner från Wålstedts, mest z-tvinnat, band från Dala-Flodas hemslöjd och även vykort med mallar till påsömsbroderier som de tagit fram. Mycket fiffigt!

Nu vill jag baaara tillbaka. Det kommer faktiskt gå en annan riktigt rolig kurs om bara ett par veckor som förutom tvåändsstickning och påsömsbroderi även innehåller flerfärgsvirkning och lite annat. Och vet ni vad, det finns platser kvar. Jag vill bara fly från livet och åka dit, men tyvärr tillåter varken jobbet eller ekonomin det. Nästa år hoppas jag på istället.

Och vad åstadkom jag då? kanske ni undrar. Det får ni se i ett annat inlägg.

Stickstämma 2013, del 2

Dag två av Stickstämman inleddes med frukost i matsalen. Mat var något man inte led brist på under dessa dagar. Varannan timme fick man mat och varannan timme fika. De amerikanska lärarna var mycket förundrade över vår svenska fika-tradition...

Sedan påbörjade jag kurs i flätstickning med Ivar Asplund. Denna kurs bytte jag till eftersom jag av någon outgrundlig anledning anmält mig till flerfärgsvirkning. Och jag är ju inte särdeles förtjust i att virka... Kan nog ha något att göra med att anmälningen ägde rum klockan tolv på natten en vardag!

Ivar stickar de mest fantastiska flätstickade tröjorna, varav den röda här ovan är min favorit. För att se mer av dem tycker jag ni ska besöka hans blogg (länk ovanför bilden).

På lördagskvällen åkte jag och  Pysselfarmor en liten biltur (ja, vi var slöa och ja jag vet att alla andra gick) till Ristafallet, som låg alldeles i närheten av folkhögskolan.

Där tog hon denna fina bild av mig med vattenmassorna i bakgrunden. Fast hon var nervös att jag skulle backa för långt och trilla i...

Efter det åkte vi vidare på vår tur och tittade på Åreskutan som låg bara någon mil bort. Och nej, vi gick inte upp på toppen. Vi nöjde oss med att vara nedanför och titta upp på den. Och förfasas över hur otroligt mycket flådiga hotell och liknande som byggts överallt. Den by som en gång var Åre syns i princip inte längre...

Min sista kurs var i tvåändsstickning med flera färger, också den med Ivar. Nedan ser ni några exempel på hans fina tvåändsstickade alster:

För övrigt så har vi blivit visade en alldeles makalös manick. Nämligen en antitrasslare! Ytterst användbar när man tvåändsstickar, men även vid vanlig flerfärgsstickning.

Gjord av en snurrande ostbricka från IKEA och två bitar dräneringsrör. Man stoppar ett nystan i varje rör och sedan snurrar man hela pjäsen med foten medan man stickar. Genialiskt!

Tyvärr kommer jag inte ihåg vad du hette som uppfunnit denna makalösa manick, men om du läser det här kan du hojta så jag kan skriva ditt namn om du vill.


Hela stämman avslutades med att Nancy Bush höll en föreläsning om estnisk stickning, vilken var lång men intressant. Med sig hade hon bland annat dessa vackra vantar från Muhu och övriga Estland som hon visade upp:

Nedan ser ni ett exempel på vad jag stickade från alla tre kurser jag gick. Dels är det början på Hammerdalsvanten från krusevant-kursen. Sedan är det en liten tvåändsstickad provlapp där jag övat på olika typer av ökningar, och slutligen en flätstickad provlapp som ser likadan ut på båda sidor, något som var nytt för mig.

Färden hemåt gick bara bra och inga punkteringsfadäser eller liknande inträffade! Bara allsång och middagspaus på Max i Sundsvall. Tack Malin, Inger och Anna för trevligt sällskap till och från Stickstämman!

Och framförallt ett stort tack till Eva och Sanna som gjort dessa underbara dagar möjliga. Vi uppskattar verkligen allt jobb ni lagt ner på detta. Det var oerhört välarrangerat och givande på alla sätt. Tack till er!

Broderisvacka...

Jag är inne i en riktig broderisvacka just nu. Supertrist verkligen. Tror det har flera orsaker. Dels upplever jag en viss tidsbrist. Har man en timme att handarbeta varje kväll så är det lättare att sätta sig och dra några varv med stickningen än att ta upp ett broderi. Sen är det ju det att broderikaféet bytt vecka efter flytten till Slöjdhuset så att jag nästan aldrig har möjlighet att gå längre...

Så här långt har jag t.ex. kommit på kavelfransmuddarna jag påbörjade i höstas. Dödsbroderiet står helt still och broderilampan har jag inte ens kommit mig för att börja planera än... Blä! Behöver inspiration!

Nog med gnäll. Med stickningarna går det betydligt mer framåt i alla fall. Den randiga tröjan är det bara en halv ärm kvar på och de tvåändsstickade vantarna har avancerat så här långt:

Tidsbrist var det ja. Men nästa vecka jobbar jag bara tre och en halv dag och sedan är jag ledig hela påsklovet eftersom vi ska åka upp till Sälen och åka skidor. Då kanske till och med jag kan få ro till att sy några stygn... Hoppas!

Ölandsvantar

Jag har ägnat en hel helg åt tvåändsstickning igen, denna gång tillsammans med mamma och en hel drös andra mysiga människor. Eftersom jag är lite less på mina vita barnvantar så började jag på nåt nytt denna gång...

Mönstret är Sannas egna Ölandsvantar och garnet är Kampes z-tvinnade, handfärgat av Sanna. Jag verkligen älskar färgkombinationen. Jag har nu nått ända förbi tumökningarna på ena vanten och dessutom börjat på den andra.

Men nu har jag lyckats bli sjuk också. Åkte till jobbet och vände i morse. Suck, men det var väl min tur antar jag. Har inte varit sjuk på länge. Bara jag är frisk till helgen för då är det dags för HV igen!

Ingen pälsänger kommer här fram...

Jag har äntligen vidtagit åtgärder mot eventuella framtida pälsängersattacker. Jag har tänkt på det länge när man läser om folk vars garnstash blir förstörd. Så nu har jag köpt upp mig på ett lager träbitar av röd ceder. Lukten ska tydligen skrämma bort all möjlig ohyra. Hoppas nu bara att det inte är någon skröna. Jag köpte dem via Ullcentrum, och det råkade visst slinka ner ett par garnnystan också...

Två härvor entrådig ull som jag tror det ska få bli en Ingrid av, samt en härva av Ullcentrums egna z-tvinnade garn. Jag visste inte att de hade börjat saluföra sådant så det ska bli spännande att prova i något framtida tvåändsstickningsprojekt.

För övrigt stickar jag vidare på min randiga tröja, även om jag ibland stöter på vissa svårigheter av ovanstående art. Trots dessa komplikationer är jag snart klar med bakstycket i alla fall och ångrar nu djupt att jag inte sket i vad mönstret säger och stickade på rundsticka istället.

Tvåändsstickning på HV

I helgen började HV-kursen igen efter uppehållet. Och som jag har längtat! För den här helgen var det äntligen dags för tvåändsstickning! Har ni följt mig länge kanske ni minns dessa vantar som jag påbörjade strax efter jag gick kurs i tvåändsstickning förra gången? Jag stickade fel, kom av mig och sedan blev de bara ett UFO... Så jag tänkte att eftersom jag kan grunderna så kunde jag den här helgen ta med mig mina vantar så kunde Sanna hjälpa mig att komma igång igen. Och det gjorde hon sannerligen för nu är en hel vante klar så när som på tummen! Och det vill inte säga lite i tvåändsstickningssammanhang...

Dessutom var jag ju bara tvungen att köpa lite garn av Sanna... igen... Hon köper ju in Kampes z-tvinnade (=mitt favvogarn) och färgar det själv i de mest underbara färger. Den här gången höll jag mig till en lite dovare palett med blått, grönt, lila och naturfärgat. Dessutom köpte jag en mörkgrå härva som inte kom med på bild.

För övrigt har jag anmält mig och dessutom kommit med på 2013 års Stickstämma! Stämman äger rum i Jämtland i början av augusti och man får bland annat gå tre olika kurser m.m. Jag väntar med spänning på att se vilka kurser jag kom med på. Jag vill jättegärna gå på kurs med Nancy Bush, fast det vill väl alla så vi får väl se om man kommer med någon av dem... Vill ni läsa mer om Stickstämman kan ni göra det här, fast jag vet inte om det finns några platser kvar. Jäklar vad jag längtar!!!

Nya tillägg till handarbetsbiblioteket

Jag har strul med kommenterandet igen. Hos vissa av er fungerar det, medan andras bloggar bara vägrar ta emot mina kommentarer. Suck vad trist det är när det inte fungerar.

Ja ja, jag har hur som helst fyllt på handarbetsbiblioteket lite med två böcker. Först ut är Att dikta en spets: om knyppling i Sverige av Kristina Malmberg och Eileen Trager. Detta känner jag är en lite undanskymd bok om ett mycket spännande, men kanske också lite undanskymt, ämne.

Boken är en historisk skildring av knyppling i Sverige, det är alltså inte fråga om någon handbok. Man går igenom landskap för landskap och berättar om specifika knypplingstraditioner bland kvinnorna i just den trakten. Visste ni till exempel att man från början knypplade på fri hand och att man fortfarande gör det i Skåne och Dalarna? Jag gottar mig i boken och får lust att plocka fram knyppeldynan igen...

Den andra boken som fick följa med hem är New Twists on Twined Knitting av Laura Farson. Detta är alltså en amerikansk bok om tvåändsstickning och jag köpte den mest bara för att för ärligt talat är en hel del av mönstren i den ganska fula. Fast det finns en del fint också, denna lilla mössa är ju till exempel hysteriskt söt. Det finns även en Traditional Swedish Sail Hat. Hur traditionell är den kan man fråga sig?

Det som är lite roligt med boken är att man använder sig av helt andra typer av garn än vad som förespråkas här i Sverige. Dels använder man sig av supertjockt garn istället för tvåtrådig ull och det där med att det ska vara z-tvinnat tyckts inte alltför viktigt. Hur som helst blir jag sugen på att ta mer tid till tvåändsstickningen också, men just nu måste jag repa upp så då känns det ju vääääldigt segt att ta tag i... Nästan lika segt som bloggers kommentarsfunktion...

Nya stickböcker

Hej igen! Nu är det lite lugnare i livet i några dagar och jag tittar in här igen. Tänkte visa upp några nya stickböcker och -häften som har införskaffats på sistone.

Först ut är boken Tvåändsstickat av Birgitta Dandanell och Ulla Danielsson. Detta tycks ju vara tvåändsstickarnas Bibel just nu, så då bara måste man ju ha den nu när man gett sig in i "tvåändsstickningssekten". Skämt åsido, det är en fantastisk bok full av inspiration, mönster och intressant historia kring tvåändsstickningen i Sverige och övriga Norden.

Den innehåller även riktigt bra steg-för-steg instruktioner som man kan använda för att friska upp minnet från vad vi lärde oss på kursen. Det är lätt att glömma om det dröjer för länge mellan gångerna...

Sedan tittade jag in hos Greitzan och såg att hon hade gjort så fina vantar med renar på. Hon skrev också att mönstret kom från ett häfte som hette "100 landskapsvantar" och som var resultatet av en tävling som ICA-Kuriren hade 80/81 där man skulle sticka en vante som repsenterade ens landskap.

Jag började genast leta som besatt efter detta häfte och det visade sig vara lite småknepigt att få tag på. Till slut hittade jag det på ett antikvariat och betalade alldeles för mycket pengar för det. Glad i hågen kom jag hem och visade det för mamma, som sa: "Men det där har jag nog i nån pärm, det hade du kunnat få av mig"... Suck! Som tur var hade jag ångerrätt på mitt köp på antikvariatet så jag kunde skicka tillbaka häftet...



Eftersom jag nu sparade in lite pengar från det där häftet så fick det istället bli en annan bok som jag länge suktat efter, nämligen Julekuler av Arne och Carlos. Ni är nog hyfsat bekanta med denna redan, så den behöver nog ingen närmare presentation...

Jag har nämligen en idé om att vi, eftersom vi inte får plats med en julgran inne, ska ha en på balkongen. För jag älskar verkligen julgranar. Då kommer jag inte kunna ha alla mina fina glaskulor jag har så då tänkte jag tillverka nya i lite hållbarare material. Därav bokinköpet. Fast det hinner jag nog tyvärr inte med denna jul, så det får väl bli nåt annat år. Nu har jag ju boken i alla fall!

Tvåändstickat tampongfodral och blivande vantar

Jag gillar inte provlappar. Jag tycker inte om att anstränga mig för något som aldrig kommer komma till användning. Därför gör jag gärna något av de provlappar jag tillverkar på olika kurser. Så också med den senaste jag gjorde under kursen i tvåändsstickning. Den har nu blivit hopsydd och valkad och kan användas som till exempel tampongfodral...

Snajdigaste tampongfodralet?

Ja, egentligen kan den ju användas som fodral till allt möjligt, USB-minnen till exempel, men det var ju inte lika roligt...

Lååångsamt blir det en vante...

Sen går mina tvåändsstickade barnvantar framåt. Riktigt bra övning faktiskt. Det blir lite små fel här och där men dem lär man sig ju av, så det är ju bara bra! Hysteriskt roligt är det i alla fall.

Kurs i tvåändsstickning

Jag är frälst, jag är kär!!!!! ...i tvåändsstickning! Mamma fyllde ju 60 som ni vet och hennes present från mig och älsk var att gå en kurs i tvåändsstickning och det har vi gjort i helgen (fast hon visst inget om vad vi skulle på förrän vi var framme). Kursen arrangerades av Rundstickan och  hölls på Midsommargården. Vår eminenta lärare heter Sanna T. Sköld - sannsticks.se - och här kan ni se ett urval av hennes fina tvåändsstickade vantar:

Den blåvita vanten ska bli ett av mina första projekt har jag bestämt. Men än så länge har vi bara stickat provlappar. Detta var vad jag lyckades åstadkomma under helgen:

Ha ha, imponerande va?! Inte särskilt, men det tar verkligen lång tid i början. Man känner sig som total nybörjare igen och det känns som man har jättestora fingrar och minst 18 stickor....

För dem som inte har hört talas om tvåändsstickning så är det en mycket gammal metod som skiljer sig ganska mycket från "vanlig" stickning, framförallt genom att man använder sig av två garnändar som man tvinnar om varandra och kastar över stickorna. Det ger ett väldigt tjockt och stumt resultat, men ger även möjligheter att göra mönster och varianter som inte går att göra i vanlig stickning.

Mest utbredd har tekniken varit i Dalarna, men även i exempelvis Hälsingland och i Norges östra delar, som gränsar till Sverige. Där och i Värmland har man framförallt träffat på tvåändsstickade arbetsvantar, som man använde ut och in eftersom de ansågs mer vattenavstötande och tåliga då. I övrigt finns det tvåändsstickade detaljer, bl.a. ärmar, i många folkdräkter från dessa områden. Det tog mig en dag att sticka några få centimeter så jag vill inte ens tänka på hur lång tid det skulle ta att sticka en ärm!

Själv blev jag helt begesitrad i tekniken och tyckte nog ändå det inte var så svårt som jag hade föreställt mig, kanske för att både jag och mamma är vana att kasta garnet när vi stickar vanlig mönsterstickning.

Dessutom ska man ju ta i utav bara hel***te och det faller ju naturligtvis mig i smaken som har problem i vanliga fall med att jag ofta stickar för hårt. Nu kunde jag med gott samvete ta i för kung och fosterland.

Helst ska man ju ha z-tvinnat garn när man tvåändsstickar också och detta hade Sanna med sig i mängder. Dessutom hade hon färgat det själv och det var verkligen hysteriskt vackert. Jag och mamma (ja, och resten av kursdeltagarna) shoppade loss rejält... Såååå fint garn, vill ha mer!

<-- Jag med helgens fynd!

Dessutom har jag redan idéer för det mesta av det. Jag tror jag måste ha semester ett tag för att sticka av mig. Tur vi inte har någon ny tenta på ett par veckor nu i alla fall. Tyvärr måste jag dock skriva ihop en redovisning i morgon som ska presenteras på tisdag. Vet ärligt talat inte om jag har tid med sådana saker, jag måste tvåändssticka!

Okej, nu har jag väl tjatat klart om denna tekniks storhet. Nu ska jag lägga upp och sticka ett litet mobilfodral på prov innan jag sätter igång med vantarna.

Och ja, ni som inte redan har gjort det, borde prova ni också!