Dödskalleponcho

Jag har stickat ett monster, ett åbäke. Åtminstone kändes det så medan jag stickade. En jättestor rektangel med ett hål i mitten. Dessutom i tjockt garn med stickor 12 (vilket känns som vedträn i mina händer som är vana att sticka med storlek 2,5)...

Men det blev ganska bra till slut när man fick på en krage och trädde åbäket på sig. En riktigt tjock och gosig poncho stickad i Schachenmayr nomotta Silenzio. Passande nu när det blivit så kallt!

Ponchon är en beställning gjord av en gammal klasskompis, som ska ge den till sin flickvän i julklapp. Så även om det är jag på bilden så är den alltså inte till mig, fast jag nästan kunde önska att den var det nu för den blev himla varm och gosig...

Flickvännen i fråga gillar dödskallar också. Det är väldigt praktiskt när ens beställare delar den passionen med en. Jag är ju inte direkt svårflörtad när det kommer till att pimpa mina alster med sådana. Sagt och gjort, lite dödskallar på tofsarna fick det bli!

Egentligen är det ju roligare att visa upp något på den personen som ska få det hela, så jag har blivit lovad att få lite bilder på dess nya ägarinna i den sen. Men jag kunde inte hålla mig från att lägga upp ett par bilder redan nu, så tillsvidare får ni hålla tillgodo med lilla mig!