Saturday, November 13, 2010

Mi primer amor es el mar

Som jag sa så gjorde jag klart mitt hemliga projekt igår. Att det har varit hemligt beror ju naturligtvis på att det är en födelsedagspresent, närmare bestämt till min (andlige) bror Eric. Eric är sjöman och ska därför naturligtvis ha en bonad med sjömansrelaterat motiv. Här ser vi bonaden i halvfärdigt skick:




Det står Mi primer amor es el mar, vilket är spanska och betyder Min första kärlek är havet. Den är huvudsakligen broderad med stjälkstygn, men även lite kedjestygn och langetter, på vanlig överbliven lakansväv.


För att fylla ut ytorna fick jag och farmor den galna idén att vi skulle måla ytorna. Vi beslutade oss för att använda farmors gamla akvarellfärger, och eftersom hon är målerskan av oss så fick hon blanda färgerna.

Att måla med akvarellfärger på tyg är ju ett ganska vanskligt företag eftersom färgerna flyter ut så okontrollerat, så vi var hyfsat nervösa innan vi skulle börja. Speciellt för hur det skulle gå vid solen. Det vore ju en riktig fadäs om allt hade blivit misslyckat och jag var tvungen att brodera om allt igen.

Efter nogranna tester (vi har till och med testat att tvätta tyg målat med akvarellfärger, och det går!) vågade vi dock med försiktighet sätta i gång...




Under stor vånda och med enorm koncentration målade jag solen, själva skrovet, vågorna och seglen. Mycket vatten där man vill ha ljusa färger och lite där man vill ha mörkare. Svårt dock med mycket vatten p.g.a. risken att det flyter ut över hela tyget.

Som inspiration till denna bonad har jag ju använt mig av bilder på gamla sjömanstatueringar, och jag ville att mycket av tatueringskänslan skulle vara kvar, något jag tyckte jag lyckades ganska bra med. Skarpa konturer med ifyllda ytor. Lite fadade ytor för att det ska se lite gammalt ut.

Till texten försökte jag först mig på ett misslyckat försök att få stygnen att se ut som ett rep men efter flera upprepningar gav jag upp och det fick bli vanliga kedjestygn i blått i stället. De är ju mina favoriter, och varför ändra på ett vinnande koncept? Så här såg bonaden ut efter målning, medan den låg på tork:



Lyckades ganska bra med att få färgerna att inte flyta ut. Idag kom Eric och hälsade på från Kalmar där han bor just nu och då fick han äntligen sin försenade födelsedagspresent (han fyller år i september). Han såg rätt nöjd ut ändå, trots förseningen:



Sist men inte minst måste jag ju rikta ett stort tack till mina korridorgrannar på jobbet, nämligen Gunnel och Isabelle på Spanska institutionen, som hjälpt mig med spanskan. Min gymnasiespanska är definitivt inte vad den en gång var...

7 comments:

SUADDA said...

Wow! Alltså du är ju så imponerande! =)
Vilket projekt! Och vad superfint det blev.
Jag skulle aldrig vågat mig på att måla i akvarell....akvarell är nämligen ingen vän till mig! ;) Men helt uppenbart har ni ett väldans gott samarbete! BRAVO! =)

Siv said...

Vilken present! Jättefin. Vad duktiga ni är.

Anta said...

WHOW vad snyggt.Vad duktiga ni varit snacka om perfekt samarbete.

Fijaffa said...

Så snyggt!!!! Vilken annorlunda idé. Resultatet blev ju helt fantastiskt!!

Evas Pyssel said...

Men du sååååläckert !!! Du är ju för duktig att måla. Såklart att han blev glad. Kul att han bor här....i Kalmar. Kram Eva

Ulla-Bella said...

Han ser jo så fornøyd ut, og det er jo ikke rart:)

Anta said...

Synd att jag inte har några valpar på g då :))
Har inte bestämt om jag ska para Bonny i vår eller inte vet ju inte vad jag kommer att göra då arbetslös eller praktikplats det är ju det om jag är hemma på dagarna eller inte, jag är ju sån hönsmamma så jag vill inte lämna dom själv nå längre stunder. Ses vi på onlinecafeét i kväll. Kram