.JPG)
Min älskade farmor är dålig, därför är det så tyst här. På bara en vecka gick hon från helt normal till i det närmaste okontaktbar, och nu ligger hon inne på Södersjukhuset. Vi vet inte vad felet är. Först trodde man på stroke men ingenting syns på röntgen, nu utreder de infektioner av olika slag.
Vi turas om att vaka vid hennes sida, vi barn och barnbarn. Igår hade jag i princip givit upp allt hopp eftersom hon vägrar äta, dricka och ta sin medicin. Men idag har hon ätit lite lite och varit uppe och gått en sväng, så kanske vågar man hoppas lite i alla fall...
9 comments:
Oh kära Hedvig, hoppas verkligen att hon blir bättre, styrkekramar!
Men usch så trist. Hoppas verkligen på det bästa för er.
Tråkigt Hedvig, men ge inte upp hoppet. Hittar de inget allvarligt så kan det ju vända.
Kram Eva
Men åh :-( Det är något alldeles speciellt med mor- och farföräldrar. Ens första vänner liksom. Skickar en jättekram till dig och hoppas farmor kryar på sig igen!
Kramar till både dig och farmor! Det är en sliten klyscha att det finns hopp så länge det finns liv, men så är det faktiskt.
hoppas hon kryar på sej..Hur gammal är hon..? Hoppas ni får en bra jul, styrkekram både till dej o farmor.
nejje, farmor får inte vara sjuk :( hoppas att hon snart kryar på sig!
kramar o kärlek till er
Ber om det bästa!
Stor kram och jag hoppas allt har blivit bra nu.... ♥
Post a Comment