Riddari

Tänkte göra ett numera ovanligt gästspel på min egen blogg! Är så himla nöjd att denna tröja äntligen är här så jag måste bara visa upp den...

Den är alltså en Riddari till min man. Den är strl Large och stickad i Léttlopi.

Jag hade intentionen att han skulle få den i 40-årspresent i juli 2016. Då var den dock bara halvfärdig, så han fick den med stickorna i. Sedan stickade jag klart den till förra julen, så då fick han den i julklapp också.

Sedan dröjde det ända till i höstas, alltså ett år senare innan jag kom mig för att blocka den och nu, efter ytterligare ett par månader har jag alltså fotat den...

Ja, vad säger man... Bättre sent än aldrig?

Femininos-vantar

Så blev det med den blogg-comebacken... Men! Äntligen har jag stickat ett par FeminInos-vantar till mig själv. Jag har ju stickat ett antal förut men alltid till andra.

Men jag kände ju att jag behövde ett par jag också. Men nu är jag så trött på att sticka dessa så nu blir det inga mer...

Mönstret är alltså mitt eget - FeminInos-vantar, garnet är Kampes tvåtrådiga och stickor 2,5.

Som ni ser påbörjade jag dessa 2014... Det går ju inte fort alla gånger kan jag lova. Det lär väl dröja ungefär lika länge till nästa blogginlägg...

Vimplar till Kim

Eh... Vad bra det gick med min bloggcomeback! Inte... Aja, det är väl bara att acceptera att tiden helt enkelt inte räcker till. Vi är inte ens helt i ordning här hemma ännu och om några veckor börjar jag jobba heltid igen. Jag får väl helt enkelt acceptera att det blir blogginlägg när det blir och inte lägga för stor press på mig själv.

Jag har faktiskt sytt en del, men inte mycket har blivit fotat. Tog mig dock i kragen idag och fotade dessa vimplar som jag sytt till Kims framtida rum.

De är sydda av äkta retrotyger som jag köpt via FB. Perfekta små bitar till ett sådant här projekt. Är riktigt nöjd med hur de blev!

Ska försöka fota det sydda någon dag framöver, och även blocka ett par färdiga stickningar. Vem vet, det kanske blir mer stickat här framöver när jag börjar jobba. Då har jag ju i alla fall tid att sticka på tåget!

Pyjamas

Nu blev det ett långt uppehåll här igen, och det beror helt och hållet på vår flytt. Det har varit arbetssamt med en bebis och alla prylar vi har. Jag lever ju ihop med en skrotsamlare så vi hade orimligt många kartonger. (Jag samlar ju endast på böcker, garn och tyg så eftersom det inte kan klassas som skrot så är jag inte skyldig). Men, nu börjar vi i alla fall komma i ordning så pass att det känns motiverat att sätta sig framför datorn och blogga en stund.

Jag har sytt ytterligare en pyjamas till Kim, enligt samma mönster som tidigare (Ottobre 1/2012). Tyget kommer från Paapii, som jag älskar.

Jag har fått en förkärlek för att göra näst översta knappen vit. Det började på baggydressen, där det blev lite fel avstånd på knapparna men nu har jag fortsatt med det även på denna.

Sprallig unge och dåligt ljus gör att det nästan är omöjligt att ta skarpa foton på Kim just nu, men denna blev ganska ok ändå.
Den är tagen i vårt gamla hus, ligger alltså lite efter med bloggningen.

Tycker det är så roligt att arbeta med detaljerna, som t.ex. att välja ut exakt vilket motiv som ska vara under fötterna osv. Det går åt mycket tyg, men det är det värt!

Även framsidan av fötterna ska ha specifika motiv!

Nu ska jag återgå till kartongerna, och hålla tummarna för lite mer stick/sytid framöver! Men vi trivs bra i nya lägenheten och jag är ju som fisken i vattnet i mina gamla hemtrakter igen.

Small Flowers Mitts

Eftersom jag gav bort mina halvvantar till en rumänsk tiggare förra hösten så har jag verkligen varit i behov av att sticka mig ett par nya...

Valet föll på Pinneguris Small Flowers Mitts. Mycket eftersom jag hade det garnet hemma redan, Jamieson & Smith 2ply Jumper Weight, alltså. Jag hade rester över från när jag stickade min Richard the Roundhead plus lite turkost garn som räckte till hela vanten.

Jag gjorde om dem lite i tummen (gjorde den där klassikern att inte skriva ner ändringarna på första vanten och tro att man kommer ihåg det till andra vanten...). Jag tycks nämligen tycka om tightare tummar än resten av världen...

Men, nu är det att dra igång flyttpackningen som gäller så det får väl bli att blogga om det härnäst! Längtar efter flytten men det är onekligen lite arbetsamt att flytta med en liten bebis... Vill bara vara på plats på nya stället nu så att det roliga kan börja!

Baggydress till Kim

Vad kul att det var så många som fortfarande tittar in här och uppskattar bloggen. Självklart är det så att man bloggar mycket för sin egen skull, men jag har verkligen uppskattat er läsare genom åren! Så, det blir allt att ge den en ny chans!

Jag har sytt en hel del till Kim under den tid det varit tyst här. Idag orkar jag inte riktigt leta reda på bilder och sammanställa allt (kanske vid något senare tillfälle) så jag börjar med att visa upp det senaste projektet, en baggydress.

Mönstret är från Hallonsmula design och tyget från Paapii design (i vanlig ordning köper jag mest stuvar begagnat). Det är första gången jag syr efter det här mönstret och är i huvudsak jättenöjd. Halsringningen blev lite stor bara, det ska jag korrigera till nästa försök.

Jag tycker jag fick till placeringen på igelkotten (eller vad det nu är för en filur) där bak riktigt bra! Fast det var inte riktigt medvetet, det såg jag när jag satte på den för första gången. Kim verkar ha godkänt den i alla fall, det är huvudsaken!

För övrigt är Kim över ett halvår nu och ägnar sig idogt åt kryp- och sittövningar. Friden är definitivt över, hundmatskålen är en klar favorit. Nu ska jag färdigställa en liten body jag sytt (har bara de tråkiga tryckknapparna kvar), så den får ni se i ett inlägg längre fram!

Att återuppta eller ej?

Nu var det väldigt länge sen det hände nåt här... Det beror naturligtvis mycket på Kim, men också annat har tagit min tid såsom sommar, fotrehab och visning eftersom vi ska sälja vårt hus och flytta (Yey!). Jag har funderat en del på bloggen och huruvida jag alls kommer ha tid framöver. Ska jag lägga ner bloggen eller blåsa liv i den? Har jag några läsare kvar? Men, jag saknar verkligen både att blogga och att läsa era bloggar så jag har bestämt mig för att ge det ett försök till!

Därför inleds nu detta försök med ett rykande färskt litet höstset till Kim:

Dels är det en Prickig kofta i storlek 6 månader. Den är dock ganska stor, så höstsetet blir nog lagomt till våren nån gång. Typiskt...

Den är från boken Babystickning på stickor 3 av Lena Holme Samsöe (hur fasiken gör man norska/danska ö:n?). Från samma häfte kommer också den matchande mössan och vantarna, också de ganska stora för Kim nu.

Garnet jag har använt är Yaku 4/16 och jag har varit riktigt nöjd medan jag stickade. Får se om det håller måttet efter en stunds användning också.

Sådär! Det känns jätteroligt att ha bloggat igen! Hoppas nu någon av er trogna läsare finns kvar. Lämna gärna en liten rad i fall ni läser så jag vet om det är någon idé att fortsätta...

Vi ska som sagt flytta. Vi har köpt en stor fin lägenhet i Haninge. Det känns jätteskönt att lämna det område vi bor i nu eftersom det bara går utför och jag får flytta hem igen. Men, jag ska försöka hinna blogga trots att flytten närmar sig!

Omlottröja till Kim

Jag har sytt en liten omlottröja till Kim. Jag påbörjade denna redan innan han föddes men har inte hunnit sy klart den förrän nu.

Mönsret är Minikrea nr. 10404. Egentligen ska det vara snörning i sidorna men jag tyckte det var mer praktiskt med tryckknappar. Tyget har jag köpt som en begagnad stuv på Facebook.

Det var tur att jag blev klar med tröjan nu, för den passar precis. Någon månad till så hade den varit för liten!

Glad midsommar!

Färdig Betulasjal

Sakta men säkert börjar rutinerna sätta sig här hemma och jag har lyckats hitta små luckor i vardagen där jag kan klämma in lite sticktid. En sådan stund är i sängen med en kopp te medan Kim sover/håller på att somna. Man offrar ju någon timmes dyrbar sömn, men det får det vara värt!

Detta har resulterat i att jag faktiskt är färdig med min enorma Betulasjal!

Mönster: Betula (Ravelry-länk)
Design: Clara Linnea
Garn: Solkustens 1-trådiga Gotlandsgarn
Stickor: 3,5

Jag valde att sticka den i Solkustens eget 1-trådiga Gotlandsgarn. Jag gillar ju när det är lite rivigt, och denna sjal är för en gångs skull tänkt till mig själv (jag ger bort många av de sjalar jag stickar annars, speciellt de lite skirare). Jag älskar att vara varm om halsen på vintern. Ordentligt varm, och det planerar jag att bli med denna sjal.

Den var också ett väldigt bra projekt när hjärnan var/är allmänt gravid- och amningsmosig. Ett enkelt mönster som man snabbt lär sig utantill och som det går bra att sticka litegrann på när man har tid. Även om det går en tid mellan gångerna...

Nu ska jag stoppa den stackars sjalen i en låda fram till vintern för den är en aning för varm att ha på sig nu...

Framöver har jag ett antal projekt på gång. Dels ett hemligt stickprojekt till ett födelsedagsbarn och dels en del nya kläder till Kim som ska sys. Han växer ju så fort att flera av de saker jag sytt till honom redan är för små. Jag är bland annat nästan färdig med en liten tröja och fler pyjamasar behöver han. Men det får bli ett annat inlägg!

Jag har i alla fall blivit av med gipset...

Hej alla kära bloggläsare (om nu några av er finns kvar)... Var tog jag vägen? In i bebisbubblan? Nja, inte riktigt. Kim och jag har haft en ganska tuff start på vårt liv tillsammans.

Sex dagar efter att han föddes fick jag min första mjölkstockning med feber och frossa, några dagar senare en till och sedan ytterligare en till. Den sista visade sig dock vara en bröstböld. Av det elakare slaget. Jag har nu spenderat varje dag i flera veckor på Södersjukhuset, har opererats två gånger, legat inne med Kim och dränerats på över en halvliter var ur vänster bröst. Någonstans mitt i allt blev jag av med gipset och försöker ju med sjukgymnastik få tillbaka min fot. Således inte mycket tid och ork över varken för blogg eller handarbete...

Men nu sedan ett par veckor har lyckan vänt! Till slut, när de opererade in en centimetertjock slang rakt igenom hela tutten fick de bukt med bölden och nu håller allt på och läker ihop. Äntligen behöver vi inte vara på sjukan varje dag. Äntligen kan vi börja leva igen! Och lite har jag faktiskt lyckats sticka, bland annat denna lilla klassiker till Kim:

Denna köpte jag i form av en materialsats från Fingerfärda på symässan för flera år sedan. Sen har den blivit liggande i väntan på lämplig bäbis. Och vem kunde vara lämpligare än min egen?!

Garnet är en supermjuk blandning av ull och silke som kallas Silla från Warp & Weft AB. Mönstret är ju en riktigt klassiker. Det är inte världens roligaste att sticka men blir verkligen en superbra kofta åt så här små barn. Den sitter väldigt bra trots deras sladdrighet. Och något så här enkelt var nog precis vad jag behövde i och med allt som varit...

Sockorna skulle egentligen vara vita, men det vita garnet var inte ens i närheten av att räcka, så de fick bli gröna istället. Sånt stör alltid mig när man köper en materialsats (tröjan stickas dessutom genom att räkna varv så det beror ju inte på stickfastheten att det inte räcker), men så här i efterhand tycker jag nog att det till och med blev finare med gröna sockor. Så, ingen skada skedd!

Vi börjar hitta våra nya rutiner i familjen med vår nya familjemedlem. Som tur var är han en ganska timid bäbis (än så länge!), så lite sticktid kan jag klämma in här och där. Arbetar just nu på min enorma Betula-sjal. Mer om den sen! Till dess, ha det gött!

Kims första garderob

Tack för alla gratulationer över Kim, både här och annorstädes! Det rullar på bra här hemma och igår fyllde han en vecka. Det firade vi med mjölkstas, att tappa naveln och den första riktiga utflykten.

En sak som graviditeten, och att få barn, har lett till är att jag börjat sy igen. Det var länge sedan sist, men det är så roligt att hålla på! Jag har sytt den här första omgången kläder som en liten provomgång. Jag har aldrig sytt så mycket i stretchiga material, så de är långt ifrån perfekta, men för varje plagg blir det bättre och bättre. Här ovan två omlottbodys i strl 50 och 56.

En liten mysoverall med kaniner på kan man också behöva...

Samt en pyjamas såklart! De flesta tygerna har jag köpt som begagnade stuvar. Perfekt när man ju inte behöver så mycket tyg till ett plagg.

De översta plaggen är gjorda efter mönster ur Ottobre, medan dessa nedersta byxor går att finna här. Det är ett av få plagg som faktiskt passar Kim just nu och inte är alldeles för stora. Ska försöka fixa fram en bild med byxorna på till nästa inlägg.

Kim!

Larven visade sig vara en Kim! I tisdags morse kl. 05.11 kom han ut. Han var 51 cm lång och vägde 3386 g och han är det finaste jag någonsin sett!

Allt har gått bra och nu är vi hemma och myser...

På gång till Larven

Förutom att jag börjat sy igen så har jag även ett par garniga saker på gång till Larven. Först ut är en mormorsrutefilt. Jag insåg att ska jag någonsin göra en sådan så är det nu, för jag skulle aldrig orka göra en större än till en nyfödd...

Den blir smått hysterisk i alla tänkbara färger. Jag använder mig av resterna från de små garnnystan som vi fick på fortsättningskursen på HV. Jag arbetar enligt principen att dra upp fem nystan av slump och göra en ruta av dem. Vissa kombinationer blir onekligen mer lyckade än andra, men på något sätt blir helheten ändå fin!

Jag håller även på att sticka en sådan här riktigt klassisk babykofta. Den är inte jätterolig att göra, men jag tycker modellen är så fin! Jag har kommit över halvvägs, men får nu lägga på en rem eftersom Larven kommer vilken dag som helst.

Richard the Roundhead

Min Richard the Roundhead Tam är äntligen färdig (lagom till vintern är över!). Eller ja, den har varit färdig i två månader men först i förrgår kom jag mig för att tillverka knappen (se bilden under denna).

Mönster: Richard the Roundhead Tam
Designer: Kate Davies
Garn: Jamieson & Smith 2 ply Jumper Weight
Stickor: 3,25 mm

Ni som följer min blogg vet ju att det går troll i mina mösstickningar. De blir helt enkelt aldrig bra. Sist jag försökte sticka en mössa till mig själv slutade det med att den passade en femåring. Den här gången gav jag mig fan på att det skulle bli bra, så jag har stickat om denna tre gånger, på olika stickor, innan den blev som jag ville ha den. Men nu så, sitter den så att säga som en smäck!

Det är ju heller ingen hemlighet att jag är ett stort fan av designern Kate Davies. Det är även hennes sjal Fantoosh! jag har på mig på bilderna.

I det tredje avsnittet av stickpodden Nördic Knitting berättar man mer om mönstret till Richard the Roundhead och i det elfte avsnittet mer om Kate Davies (bland andra storheter). Det är en stickpodd väl värd att lyssna på om du inte redan gjort det...

När vi (jag och mamma) var ute och fotade mössan passade vi också på att fota Larven, eller i varje fall magen. Är nu i vecka 38 (37+4) så det är bara drygt två veckor kvar till hen är beräknad. Jag längtar så efter att bli av med magen, men foten får gärna läka ihop lite till innan hen kommer ut. Livat är det där inne i alla fall...

Jag var inne på återbesök på sjukan i måndags. De röntgade foten och tog bort stygnen i operationssåren. Allt ser bra ut och läker ihop fint. Skönt! Dessutom fick jag ett nytt svart gips. Det passar mig!

Annars förflyter dagarna  här hemma med foten i högläge. Jag ägnar mig åt läsning och handarbete. Bland annat syr jag små kläder till Larven. Det är jätteroligt att sy igen efter flera års uppehåll, men mer om det kommer i ett senare inlägg. Tills dess, må så gott alla bloggläsare!

Tvåändsstickning på HV - del 1

Det här inlägget ska egentligen handla om tvåändsstickningskursen jag går på HV, men först ska jag uppdatera er lite kring vad som hänt med foten. Den är alltså bruten på två ställen i fotleden. Jag fick ligga på sjukan och vänta på operation i flera dagar. Den sista dagen, när operationen äntligen blev av, fick jag fasta i 26 timmar. Det var en ren tortyr...

Nu sitter det i alla fall diverse plattor och skruvar i foten och jag är gipsad upp till knät (som ni kan se på det försök till snajdig gravidbild vi försökte ta idag). Jag fick komma hem från sjukhuset för ca en och en halv vecka sedan och hoppar nu runt på kryckor och tycker livet är allmänt bökigt.

Jag ska ha gipset i fyra och en halv vecka till och Larven är beräknad att komma om tre så tyvärr får jag räkna med att föda med gips. Känns mindre kul men inte mycket att göra åt. Så nu vet ni hur det ligger till och varför det varit lite tyst här ett tag!

Men nu till tvåändsstickningen. Jag tänkte här avhandla den första halvan av kursen, genom att visa de alster vi gjort och som jag tack vare den brutna foten äntligen fäst trådarna på!

Längst till vänster är uppläggningar av tre olika slag, sedan ett rör med aviga maskor på olika sätt och två rör med olika tumkilar.

Sedan har vi tre olika prover där vi experimenterat med färger på olika sätt. Det är som alltid roligt att se hur olika färger påverkar varandra och förändras i mötet med varandra. De två långa rören är exempel på mönsterkrus i en- och tvåfärgat.

Som material använder vi z-tvinnat garn från Wåhlsteds Textilverkstad, tvåändsstickningens Rolls Royce-garn. Dyrt är det dock så man blir lätt ruinerad!

Vår lärare Karin Kahnlund fick till förra gången in dessa fina nyanser i turkos och lila. De är så fina att man knappt vill sticka med dem, och ett antal härvor fick följa med hem...

Kursen går ju över två terminer. Tyvärr missade jag det mesta av förra tillfället på grund av foten, även om jag lyckades dyka upp en stund, och jag kommer även missa sista tillfället eftersom jag lär ha en nyfödd Larv då.

Som vanligt har ju Karin också med sig hela sin skatt av tvåändsstickade jackor, vantar, mössor, sockor osv. Där ur kan man ösa inspiration!

Roligt har det varit, och jag får försöka ta igen det jag missat hemmavid. Nu vill jag typ bara tvåändssticka hela tiden, att gå på kurs har ju den effekten på mig. Mer om den andra halvan kommer i ett senare skede. Först måste jag sticka klart provlapparna!